Infektioner är den vanligaste dödsorsaken efter en stroke. Personer som drabbats av stroke ligger ofta till sängs under långa perioder, har ett försvagat immunförsvar samt svårigheter att svälja, andas och kissa på egen hand – vilket gör dem extra mottagliga för olika bakterieinfektioner.
Patienter som undviker feber och infektioner efter en stroke har betydligt högre överlevnadschanser och återhämtar sig oftare fullständigt än de som utvecklar feber eller drabbas av infektion. Därför är det viktigt att personer som insjuknar i stroke aktivt vidtar förebyggande åtgärder för att undvika komplikationer.
Enligt Mannheim Infection in Stroke Study hade patienter som fick kombinerad profylaktisk antibiotikabehandling i fyra dagar betydligt lägre risk att utveckla infektioner än de som fick andra typer av antibiotika.
Studiens forskare, docent Stefan Schwarz vid Heidelbergs universitet i Tyskland, förklarar: "Tidig infektion efter stroke är vanlig och en huvudorsak till feber. Det är också välkänt att feber efter stroke är starkt kopplat till en ogynnsam prognos." Därför är det viktigt att behandla strokepatienter med profylaktisk antibiotika, eftersom det hjälper till att förebygga både feber och infektioner och kraftigt ökar patientens chans att återhämta sig.
Även om patienten inte får profylaktisk antibiotika bör någon form av antibiotikabehandling övervägas, eftersom strokepatienter är betydligt mer mottagliga för infektioner än andra.
Sväljsvårigheter är en av de främsta orsakerna till infektion hos personer som nyligen drabbats av stroke. Svårigheterna kan göra att bakterier tar sig ner i lungorna, vilket kan leda till aspirationspneumoni – en allvarlig form av lunginflammation.
För att ta reda på om en strokepatient har svårt att svälja utförs ett så kallat vattentest, där patienten får dricka ett glas vatten. Om patienten har svårt att dricka ska näring och vätska ges via dropp tills personen återfår sin sväljförmåga.
Eftersom strokepatienter ofta har svårt att kissa på egen hand eller tömma blåsan helt sätts ofta en urinkateter in. Katetrar ökar dock risken för urinvägsinfektioner, så användningen bör begränsas så mycket som möjligt.
Katetern behöver inte bytas dagligen, men det är viktigt att regelbundet kontrollera att den inte är sprucken eller nedsmutsad. Misstänks en urinvägsinfektion bör antibiotikabehandling påbörjas omedelbart.
Eftersom strokepatienter ofta är sängliggande eller har begränsad rörlighet under längre perioder är det viktigt att vända patienten med några timmars mellanrum för att undvika trycksår (även kallade liggsår). Obehandlade trycksår kan bli livshotande, så kontakta alltid patientens läkare om trycksår uppstår.
Många strokepatienter förlorar förmågan att äta och dricka, eller tappar helt enkelt aptiten efter en stroke. Om patienten har svårt att behålla en hälsosam vikt bör sondmatning övervägas tills personen kan eller vill äta på egen hand igen.
Undervikt och undernäring försvagar immunförsvaret, vilket gör patienten mer sårbar för både virus- och bakterieinfektioner. God nutrition är därför en avgörande del av vården efter en stroke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online