Vilka är orsakerna till akustiskt neurom?

Akustiskt neurom, även kallat vestibularisschwannom, är en godartad (icke-cancerogen) tumör som utvecklas i närheten av hjärnan. Tumören uppstår vanligtvis på hörsel- och balansnerven, som förbinder innerörat med hjärnan. Personer som drabbas av akustiskt neurom kan uppleva hörselnedsättning, domningar i ansiktet, balanssvårigheter och öronringning (tinnitus) till följd av att tumören trycker på hjärnnervarna.

Den goda nyheten är att ett akustiskt neurom inte invaderar hjärnvävnaden. Behandling kan ske genom strålbehandling, regelbunden övervakning eller kirurgisk borttagning, beroende på tumörens storlek och symtomens svårighetsgrad. Även om akustiskt neurom är en av de vanligaste typerna av hjärntumörer har dess exakta orsaker ännu inte fastställts. Nedan går vi igenom vad forskningen hittills vet.

Okänd orsak

Akustiskt neurom upptäcks oftast hos personer mellan 30 och 60 år. Den bakomliggande orsaken förblir okänd. Långvarig exponering för höga ljud eller intensiv mobilanvändning har föreslagits som möjliga riskfaktorer, men studierna som undersökt dessa samband har varit inkonklusiva. Även om tumörens ursprung fortfarande är en gåta finns det ett känt samband med en ärftlig sjukdom som kallas neurofibromatos typ 2.

Neurofibromatos 2

Neurofibromatos 2 är en ovanlig genetisk sjukdom där godartade tumörer utvecklas på hörsel- och balansnerven i innerörat. Eftersom de flesta akustiska neurom bildas just på denna nerv tyder mycket på ett samband mellan neurofibromatos 2 och akustiska neuromtumörer. Till skillnad från ensidiga tumörer drabbar neurofibromatos 2 oftast nerverna på båda sidor av huvudet, vilket kan leda till betydande hörselpåverkan.

Genetisk faktor

Eftersom neurofibromatos 2 kan vara en indikation på akustiskt neurom finns det skäl att tro att sjukdomen delvis har en genetisk komponent. Neurofibromatos 2 kan ärvas, och om någon av föräldrarna bär på anlaget har barnet 50 procents chans att ärva sjukdomen. Detta gör att personer med neurofibromatos 2 i familjen kan ha nytta av regelbundna kontroller och tidig upptäckt.