
Hypertermi är en alternativ cancerbehandling där kroppsvävnad värms upp till cirka 45 grader Celsius (113 grader Fahrenheit) för att skada och förstöra cancerceller, samtidigt som frisk vävnad i princip lämnas oskadd. Behandlingen ges oftast i kombination med andra cancerbehandlingar, exempelvis strålterapi, cellgiftsbehandling (kemoterapi) eller biologisk terapi.
Hypertermi räknas inte som en standardbehandling inom sjukvården, men under 2010 pågick kliniska studier vid Duke Universitys hypertermiprogram i USA för att utvärdera metodens säkerhet och effektivitet.
Värmebehandling har använts sedan urminnes tider. Redan egyptierna behandlade tumörer med värme för mer än 7 000 år sedan, och även grekerna kände till värmens läkande effekter. Efter renässansen noterade man i Europa att tumörer krympte hos patienter med infektionssjukdomar som smittkoppor, influensa och malaria – sjukdomar som utsatte patienterna för hög feber. Liknande observationer gjordes av läkare och forskare under de följande två århundradena.
År 1984 hade den amerikanske läkaren James I. Bicher samlat tillräckligt med forskningsunderlag för att amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA skulle godkänna hypertermi som medicinsk behandling.
Cancerceller är känsliga för värme. Höga temperaturer minskar cancercellens syretillförsel, vilket förstör dess förmåga att metabolisera och så småningom leder till att cellen krymper och dör. När cancerceller förstörs kan tumörer krympa, vilket kan bidra till patientens återhämtning eller få cancern att gå i remission.
Hypertermi används för att behandla många typer av cancer – exempelvis lungcancer, levercancer, livmoderhalscancer och bröstcancer – alltid i kombination med andra behandlingsformer.
Det finns flera sätt att tillföra värme under en hypertermibehandling, bland annat via ultraljud, radiofrekvens och mikrovågor. Vilken metod som väljs beror på cancerns specifika karaktär hos den enskilda patienten:
Så länge patientens totala kroppstemperatur hålls under cirka 44 grader Celsius (111 grader Fahrenheit) skadas de flesta kroppsdelar inte. Överstiger temperaturen det önskade värdet kan dock brännskador, blåsor, smärta, blodproppar och vävnadssvullnad uppstå. Hypertermi som omfattar hela kroppen medför större risker, bland annat hjärtstillestånd, även om diarré, illamående och kräkningar är de vanligaste biverkningarna.
De kliniska studierna 2010 vid Duke Universitys hypertermiprogram – världens största – fokuserade på hypertermi i kombination med andra cancerbehandlingar samt på metoder för att förbättra hypertermitekniken. Elizabeth A. Repasky, doktor och ordförande i Society of Thermal Medicine, bedömde att hypertermibehandling kommer att användas oftare i framtiden för att förstärka effekten av kemoterapi och strålbehandling, men hon trodde inte att hypertermi skulle ersätta dessa behandlingsformer.
Center for Hyperthermia i Hannover, Tyskland, anger att patienter har vänt sig till hypertermi när tidigare given kemoterapi eller strålbehandling inte gett önskat resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online