Schwannom är nervtumörer som växer inom nervskidan och utgår från de så kallade Schwanns cellerna inuti nerven. Eftersom dessa tumörer kan uppstå i vilken nerv som helst i kroppen varierar deras tillväxt kraftigt. I de flesta fall växer schwannom mycket långsamt, men de kan i sällsynta fall genomgå elakartade (maligna) förändringar som gör att tumören växer snabbt och tränger in i omgivande vävnader, organ och ben.
Tillväxten är ofta helt symtomfri tills tumören blivit ganska stor – såvida den inte ligger i ett trångt område där den tidigt trycker på omgivande strukturer. En neurolog, onkolog eller neurokirurg, eller en kombination av dessa specialister, är bäst lämpade att bedöma hur ett schwannom växer.
Vissa schwannom, till exempel de som sitter i perifera nerver, syns utifrån som en knöl under huden. Genom att observera storleken utifrån går det att se större tillväxt, men metoden är inte särskilt exakt eftersom tumören lika gärna kan växa inåt.
Schwannom som sitter i nerver djupt inne i hjärnan, bålen eller övriga kroppen kan endast synliggöras med röntgen, datortomografi (CT), ultraljud eller magnetresonanstomografi (MRI). MRI är undersökningen som ger mest detaljerad information och används därför oftast för att mäta schwannom. Jämförs aktuella bilder med tidigare undersökningar kan eventuell tillväxt mellan mätningarna påvisas.
Eftersom schwannom kan växa var som helst i nervsystemet ser deras utveckling olika ut från fall till fall. Tumören växer i en riktning tills den möter motstånd och byter sedan riktning för att fortsätta växa. De flesta schwannom som inte har nått ben, muskel eller organ får en oval form, eftersom längsgående tillväxt längs nerven inte hindras, medan nervskidan ger viss resistens runt omkring.
Om en struktur blockerar tumören breder den ut sig åt sidorna istället. På trånga platser, som i huvudet, kan schwannom till och med anta en hantelliknande form när omgivande strukturer begränsar tillväxten. Maligna schwannom bryter däremot igenom nervskidan och växer in i närliggande organ, vävnader eller ben.
Kom ihåg att mätningar gjorda med olika tekniker ger helt olika värden och inte kan jämföras med varandra. Ett ultraljud och en MRI-undersökning tagna samtidigt kommer därför inte att överensstämma. Skillnader mellan sådana siffror säger inget om verklig tillväxt, eftersom metoderna har olika förmåga att avbilda tumören.
När ett schwannom växer trycker det andra nervfibrer åt sidan. Så snart fibrerna pressas mot något – ben, muskel eller ett organ – börjar symtom uppstå. Vanliga symtom är domningar, stickningar, utstrålande smärtor, känslor av elektriska stötar, pirrningar och ett brummande eller vibrerande besvär.
Ju mer tumören trycker på nerven, desto svårare blir symtomen, och den drabbade nervens funktion försämras. Det kan leda till muskelatrofi i de områden som förlitar sig på nerven för känsel och rörelse. Schwannom kan också trycka mot vener eller artärer och ge nedsatt blodflöde, samt orsaka funktionsstörningar i organ som tumören pressar mot.
Strålbehandling kan effektivt stoppa tillväxten och i vissa fall till och med få tumören att krympa. Behandling med Gamma Knife är ett vanligt alternativ vid schwannom. Den enda definitiva lösningen är dock kirurgisk borttagning, där neurokirurgen öppnar nervskidan och försiktigt skär loss tumören från nerven.
Det är sällan hela schwannomet kan tas bort, och risken finns att det återkommer. Att operera bort ett malignt schwannom är betydligt mer komplicerat, eftersom läkarna då strävar efter att avlägsna all sjuk vävnad, även den som ligger utanför nerven.
Ett schwannom som växer snabbt bör alltid följas upp med ny MRI-undersökning och fullständig läkarbedömning. Snabb tillväxt är ofta ett av de första tecknen på att tumören håller på att bli elakartad (malign transformation).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online