Glioblastom multiforme är en elakartad (malign) tumör som utgår från hjärnans gliavävnad. Glia är det stödjande vävnadsmaterialet som omger och skyddar hjärnans nervceller. Enligt medifocushealth.com börjar omkring 50 procent av alla hjärntumörer i just dessa gliaceller, vilket gör glioblastom till den vanligaste och samtidigt mest aggressiva formen av primär hjärntumör hos vuxna.
Glioblastom ger ofta upphov till huvudvärk, epileptiska anfall och uttalad trötthet eller slöhet. När tumören växer och trycker på omgivande hjärnstrukturer tillkommer ofta svaghet i motoriken, exempelvis nedsatt kraft i armar eller ben. Hur snabbt symtomen utvecklas varierar kraftigt – från en långsam, smygande debut till ett plötsligt och dramatiskt insjuknande.
Det finns ingen enskilt identifierbar orsak till gliom, de flesta hjärntumörer uppstår sporadiskt utan tydlig förklaring. Vissa sällsynta ärftliga tillstånd ökar dock risken, bland annat Li-Fraumeni-syndromet, tuberös skleros samt ärftlig tarmcancer utan polypos (HNPCC). Exponering för joniserande strålning mot huvudet tidigare i livet är ytterligare en känd riskfaktor.
Utredningen inleds vanligen med en neurologisk undersökning följt av bilddiagnostik med datortomografi (CT), magnetkamera (MRI) eller MR-spektroskopi (MRS). Dessa undersökningar visar tumörens läge, storlek och utbredning. För att fastställa diagnosen med säkerhet krävs alltid en biopsi, där vävnadsprov från tumören analyseras under mikroskop.
Standardbehandlingen vid glioblastom består först av kirurgi där man försöker avlägsna så mycket av tumören som möjligt. Operationen följs av strålbehandling för att angripa kvarvarande tumörceller. I många tillfällen kombineras detta även med cellgiftsbehandling (kemoterapi), ofta med läkemedlet temozolomid, som ett förebyggande steg för att fördröja återfall.
Trots intensiv forskning och förbättrade behandlingsmetoder är överlevnaden vid glioblastom fortfarande låg. Enligt childrenshospital.org har endast cirka 5 procent av patienterna en femårsöverlevnad. I de bästa fallen, där tumören kan avlägsnas radikalt och kompletteras med strålbehandling, uppgår femårsöverlevnaden till omkring 25 procent. Yngre patienter har generellt betydligt bättre prognoser än äldre, vilket delvis beror på bättre allmäntillstånd och möjlighet att tåla mer aggressiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online