
Hypofysen är en liten körtel som sitter i hjärnan. Den kallas ofta för kroppens "huvudkörtel" eftersom den reglerar många viktiga kroppsfunktioner, såsom blodtryck, fortplantning, ämnesomsättning, sköldkörtelns funktion och kroppens vätskebalans. När tumörer utvecklas i hypofysen störs dessa funktioner, vilket kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.
Ungefär var femte person har hypofystumörer, och cirka 15 procent av alla hjärntumörer är hypofystumörer. Den goda nyheten är att de allra flesta hypofystumörer är godartade.
De exakta orsakerna bakom hypofystumörer är fortfarande okända, men forskare tror att genetiken spelar en viktig roll. Om det finns sjukdomshistoria i familjen med lågt blodsocker, binjuretumörer, hypofystumörer, magsår, hyperparatyreoidism (överfunktion i bisköldkörtlarna) eller njursten ökar risken för att en patient ska utveckla en tumör.
En ärftlig sjukdom som kallas multipel endokrin neoplasi typ 1 (MEN 1) kan orsaka tumörer i hypofysen samt tumörer i andra delar av kroppen. Patienter med MEN 1 har en genetisk mutation i sitt DNA som gör att tumörer kan utvecklas. Symtomen på MEN 1 kan börja redan i barndomen, men toppar oftast mellan 20 och 30 års ålder. Kvinnor drabbas oftare av MEN 1 än män.
Det finns så många möjliga symtom vid hypofystumörer att de ofta förblir odiagnostiserade. Det kan dock vara klokt att undersöka om en hypofystumör föreligger om tre eller fler av följande symtom gäller: infertilitet, sexuella problem, depression, galaktorré (mjölkutsöndring), tillväxtproblem, benskörhet (osteoporos), karpaltunnelsyndrom, ledvärk, oregelbunden eller utebliven menstruation, tidig menopaus, lättbildade blåmärken, muskelsvaghet eller trötthet.
En hypofystumör diagnostiseras med hjälp av blodprover och ibland urinanalyser. En magnetresonansundersökning (MR) kan också behövas för att visualisera tumören. Genetiska tester kan dessutom identifiera DNA-mutationer som orsakar hypofystumörer.
Behandlingen består vanligtvis av kirurgi i kombination med strålbehandling eller cellgiftsbehandling. Ibland används enbart strål- eller cellgiftsbehandling utan operation. I vissa fall behövs ingen aktiv behandling alls, utan tumören följs istället med regelbundna kontroller. Läkemedel ges för att ersätta de hormoner som hypofysen inte längre producerar.
Patienter som behandlas för hypofystumörer klarar sig i allmänhet bra, även om medicinering kan behövas under resten av livet. Om tumören lämnas obehandlad kan den orsaka högt blodtryck och andra hälsoproblem som i värsta fall kan bli livshotande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online