Överaktiv blåsa (OAB) är en medicinsk åkomma som drabbar över 17 miljoner människor. Både män och kvinnor i alla åldrar kan insjukna, men tillståndet är vanligare bland kvinnor och äldre vuxna, skriver legitimerad specialistsjuksköterska Diane K. Newman. Sjukdomen kallas ofta för "den dolda åkomman" eftersom många drabbade är för generade för att ta upp problemet med sin vårdgivare, eller för att de inte vet att OAB är ett medicinskt tillstånd som går att behandla framgångsrikt.
En person som lider av urininkontinens förlorar urin utan egen kontroll, enligt National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse (NKUDIC). Urininkontinens omfattar fem olika typer: stressinkontinens, trånginkontinens, överaktiv blåsa, funktionell inkontinens och överfullhetsinkontinens. De flesta kvinnor med urininkontinens har en kombination av flera typer.
Kvinnor drabbas av urininkontinens dubbelt så ofta som män, enligt NKUDIC. Faktorer som graviditet, förlossningar, klimakteriet och kvinnans anatomi i urinvägarna gör kvinnor mer sårbara för inkontinens än män. Fysiska påfrestningar, exempelvis vid förlossning, kan försvaga blåsans stödjande strukturer och leda till läckage. Förändringar i östrogennivåer under menstruationscykeln eller i samband med klimakteriet kan också spela roll, eftersom minskat östrogen kan ge lägre muskeltryck och därmed ökad risk för inkontinens.
OAB är en form av urininkontinens där nerverna skickar signaler till blåsan vid fel tidpunkt. Dessa oväntade signaler får blåsans muskler att dra ihop sig plötsligt, vilket skapar ett akut behov att urinera. Att leva med OAB kan därför vara starkt begränsande och till och med invalidiserande, eftersom den oväntade trängningen i hög grad stör vardagslivet. Typiska symtom är täta toalettbesök och stark trängning, trånginkontinens – alltså läckage eller spontan avgång av urin – samt nykturi, det vill säga att man behöver vakna på natten för att urinera.
Nervsystemsjukdomar som kan bidra till OAB inkluderar ryggmärgsskador, stroke, Parkinsons sjukdom, demens, multipel skleros och diabetisk neuropati, enligt internisten Siamak Nabili, MD. Även personer med helt friska nervsystem kan utveckla tillståndet; Dr. Nabili nämner urinvägsinfektioner samt blåsstenar och tumörer som möjliga orsaker. Hos vissa uppkommer OAB utan någon känd förklaring.
Äldre vuxna, kvinnor (särskilt de som genomgått flera graviditeter), personer med nervsystemsjukdomar och män med prostatabesvär löper större risk att drabbas av OAB.
Utredningen börjar med en genomgång av dina symtom och din sjukdomshistoria samt en gynekologisk undersökning. Du kan bli ombedd att föra en miktionsdagbok över dina toalettbesök. Ett urinprov och en cytologisk undersökning kan utföras för att upptäcka infektioner eller cancerceller i blåsan som kan ligga bakom besvären. Ultraljud kan också användas för att fastställa orsaken till inkontinensen.
Behandlingen inleds vanligtvis med bäckenbottenträning för att återuppbygga muskelstyrkan kring blåsan, samt beteendeterapi där patienten lär sig att hantera och motstå trängningskänslor. Läkaren kan även ordinera antikolinergika, läkemedel som slappnar av blåsmusklerna och minskar överaktiviteten. Östrogenbehandling används ibland för kvinnor efter klimakteriet som har urininkontinens. Kirurgi behövs sällan vid OAB och övervägs endast som en sista utväg när andra behandlingar inte gett tillräcklig effekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online