Urininkontinens, det vill säga ofrivilligt läckage av urin, drabbar cirka 35 procent av alla amerikanska kvinnor över 50 år, enligt National Institutes of Health. Av de som lider av besvären har ungefär 60 procent äkta stressinkontinens – den vanligaste formen av inkontinens hos äldre kvinnor.
Det klassiska tecknet på äkta stressinkontinens (GSI) är att urin läcker ut i samband med fysisk ansträngning eller tryck mot buken. Om du läcker urin när du hostar, nyser, skrattar, lyfter tungt eller tränar kan du lida av tillståndet. Läckaget kan variera från några få droppar till ett helt stråle.
Ett försvagat bäckenbottenmuskelväv är den vanligaste orsaken till stressinkontinens. Även en försvagad slutmuskulatur (sfinkter) kring urinröret kan bidra till problemet.
Fysiska förändringar i kroppen kan också ligga bakom besvären. Efter en förlossning är bäckenbotten ofta försvagad, vilket kan leda till att kontrollen över blåsan minskar vid träning eller hosta. Hos gravida kvinnor kan blåsan dessutom sjunka nedåt (blåsprolaps), vilket gör att urinröret inte kan stängas helt.
För att fastställa funktionsstörningar i urinvägarna används urodynamiska undersökningar. En cystometri mäter trycket och vätskevolymen i blåsan under olika faser av fyllnad och tömning. Ett urinrörstryckstest bedömer hur väl urinröret fungerar, medan ett läcktryckstest mäter vilket buktryck som krävs för att utlösa läckage.
Bäckenbottenövningar, ofta kallade Kegelövningar, stärker muskulaturen i bäckenbotten och ger bättre kontroll över urinläckaget. Övningarna är särskilt effektiva för kvinnor med äkta stressinkontinens. Så här gör du: låtsas att du försöker hejda urinstrålen mitt i en vattenlasning – det är precis dessa muskler som ska spännas. Sikta på fem omgångar per dag med tio repetitioner i varje.
Den som har svårt att utföra Kegelövningar korrekt kan prova bäckenbottenstimulering (PFS), en icke-invasiv behandling som aktiverar muskler och nerver i bäckenet med hjälp av elektriska impulser och på så sätt säkerställer att muskulaturen blir starkare.
Tamponger och andra stödjande hjälpmedel för bäckenorganen kan minska läckaget i samband med träning. Även ett pessar kan användas för att motverka läckage.
Vid mer uttalade besvär kan injektioner i urinröret vara ett alternativ. Läkaren sprutar då in ett volymbildande ämne, till exempel kollagen, i urinrörets slemhinna för att tjockna den och förbättra tätningsförmågan.
Ett annat alternativ är operation. Vid en retropubisk suspension fästs blåshalsen mot blygdbenet. Ett alternativt ingrepp är en slingsoperation, där ett band läggs runt urinröret och fästs mot blygdbenet för att ge extra stöd.
En tredje möjlighet är en konstgjord sfinkter som placeras runt urinröret. Den består av en vätskefylld manschett som bäraren öppnar och stänger manuellt, och används framför allt av män med äkta stressinkontinens.
Som vid alla kirurgiska ingrepp finns risker och biverkningar, till exempel tillfälliga svårigheter att tömma blåsan. Diskutera alltid med din läkare vilken behandling som passar dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online