Paruresis är en form av social ångeststörning som gör att den som drabbas inte kan producera urin när andra personer finns i närheten. Om tillståndet lämnas obehandlat kan det utvecklas till en försvagande psykisk störning som gör att människor i värsta fall blir hemmablinda. Det finns ingen standardiserad behandling för paruresis, men en kombination av stämningspåverkande läkemedel och kognitiv beteendeterapi verkar hjälpa många att återfå förmågan att använda offentliga toaletter.
Paruresis kallas ibland "blyg blåsa" och drabbar nästan 7 procent av befolkningen i USA. Människor i alla åldrar och kön kan drabbas, och de som lider av tillståndet har inget fysiskt problem som hindrar dem från att urinera. Ingen säker orsak till tillståndet har identifierats, men American Urological Association uppger på sin webbplats att vissa personer med paruresis tror att besvären utlöstes av en traumatisk händelse före eller under tonåren – exempelvis pinsamhet orsakad av en förälder, retningar från klasskamrater eller syskon, trakasserier på offentliga toaletter eller sexuella övergrepp.
Paruresis kännetecknas av symtom som hör till social fobi. Utöver att undvika situationer där de kan behöva använda en offentlig toalett kan patienter svettas, darra, bli yr, få hjärtklappning och till och med svimma när de tvingas urinera utanför hemmet. Personer med paruresis kan också känna skam, bli tillbakadragna och isolerade samt utveckla depression.
Självkateterisering – att man själv för in en tunn slang genom urinröret upp i blåsan – är den enda garanterat fungerande medicinska behandlingen mot paruresis. Inga placebokontrollerade kliniska prövningar av läkemedelsbehandling har publicerats. En fallrapport i tidskriften International Clinical Pharmacology (januari 2005) beskriver dock framgång med att behandla en patient med epilepsiläkemedlet gabapentin. En annan fallrapport i American Journal of Psychiatry (januari 1990) visar att en av fyra män med paruresis svarade positivt på doser av blodtryckssänkande läkemedlet atenolol.
Precis som vid medicinska behandlingar är det främst enskilda fallrapporter som stödjer effekten av kognitiv beteendeterapi vid paruresis. I ett fall som beskrevs i Journal of Behavioral Therapy and Experimental Psychiatry (juni 2000) lyckades en kvinna koppla ett "tryggt" ord till toalettbesök hemma och därefter gradvis till toalettbesök utanför hemmet. På liknande sätt hjälpte gradvis exponering en annan kvinna att övervinna sin paruresis, enligt en fallrapport i Psychological Reports (augusti 1998). Läkemedel som minskar ångest, hämningar, blodtryck och muskelspänningar kan hjälpa vissa patienter när de kombineras med kognitiv beteendeterapi.
International Paruresis Association erbjuder via sin webbplats resurser, onlineforum och information om stödgrupper för personer som lider av tillståndet. Webbplatsen länkar även till Shy Bladder Center (shybladder.org), som erbjuder många av samma tjänster för patienter, samt till American Restroom Association (americanrestroom.org) – en ideell organisation som arbetar för tillgången till rena, säkra och välutformade offentliga toaletter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online