Cystit, eller inflammation i urinblåsan, kan vara ett smärtsamt och allvarligt tillstånd om det inte behandlas i tid. Tidig diagnos är därför avgörande. Tillståndet kännetecknas av smärta vid urinering, smärta i bäckenregionen, täta trängningar att kissa samt ibland lätt feber. Upplever du dessa symtom bör du kontakta läkare så snart som möjligt.
Utöver att gå igenom dina symtom och din sjukdomshistoria kan läkaren beställa flera olika undersökningar för att fastställa diagnosen cystit och dess orsak.
Ett urinprov är ofta den första undersökningen läkaren tar till när cystit misstänks. Du urinerar i ett provkärl, och provet analyseras sedan för att hitta bakterier och blod som tyder på infektion. Finns det bakterier i urinen ställs diagnosen bakteriell cystit, och du får vanligtvis antibiotika för att utläka infektionen.
Blod i urinen, så kallad hematuri, kopplas till hemorragisk cystit. Enligt Mayo Clinic ses denna form oftast hos patienter som genomgår kemoterapi eller strålbehandling. Förstahandsbehandlingen vid hemorragisk cystit är att öka vätskeintaget. Fungerar inte detta, eller om blödningen är kraftig, kan läkaren tillfälligt avbryta kemoterapin eller strålbehandlingen tills blödningen upphört. I mycket svåra fall kan även en blodtransfusion behövas.
Cystoskopi utförs oftast vid interstitiell cystit eller återkommande cystit där orsaken är oklar. Under undersökningen fylls urinblåsan med vatten eller gas – en metod som kallas hydrodistension. Därefter för läkaren in ett tunt instrument med en kamera i spetsen via urinröret upp i blåsan.
Läkaren kan granska bilderna direkt eller använda ett litet verktyg på instrumentets spets för att ta ett vävnadsprov från blåsans slemhinna för närmare analys. Enligt Women's Health Channel görs dessa undersökningar i narkos eftersom de kan vara smärtsamma. Många patienter med interstitiell cystit upplever dock faktiskt en viss lindring av sina besvär efter undersökningen, tack vare själva hydrodistensionen.
Bilddiagnostiska undersökningar, exempelvis röntgen och ultraljud, används vanligtvis när andra tester inte visar någon infektion men patienten fortfarande har symtom. Syftet är att avgöra om det finns en tumör eller något annat internt problem som ligger bakom blåsinflammationen. Vilket nästa steg i behandlingen blir beror på vad undersökningarna visar.
Kontakta din vårdcentral om du har smärta vid urinering, täta trängningar eller blod i urinen. Sök akut vård om du får hög feber, kraftiga ryggsmärtor eller känner dig mycket sjuk, eftersom det kan tyda på att infektionen spridit sig till njurarna. Ju tidigare cystit upptäcks och behandlas, desto mindre risk finns för komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online