Foleykatetrar är tunna, flexibla slangar som förs in genom urinröret upp i urinblåsan. När katetern väl är på plats i blåsan fylls en liten ballong vid spetsen med sterilt vatten för att hålla den kvar. Urinen samlas sedan upp i en påse i den andra änden av slangsystemet.
Urinvägsobstruktioner, oförmåga att urinera och behovet av att övervaka urinmängden är alla vanliga skäl till att en kateter sätts in. Problem med Foleykatetrar kan dock uppstå redan vid insättningen eller utvecklas gradvis under fortsatt användning. Här går vi igenom de viktigaste riskerna och komplikationerna.
Bakteriella infektioner är den allra största komplikationen vid användning av Foleykatetrar. Risken för urinvägsinfektion ökar om katetern blir blockerad, om uppsamlingspåsen inte töms tillräckligt ofta eller om påsen placeras ovanför blåsnivån, vilket gör att urin kan flöda tillbaka. Infektionsrisken stiger dessutom ju längre tid katetern ligger kvar.
Långvariga kvarliggande Foleykatetrar kan orsaka blåsstenar och blod i urinen. De förknippas även med skador på urinrörets mynning, ett tillstånd som kallas meatal erosion. Andra komplikationer inkluderar penis-skrotalfistlar samt epididymit, en inflammation i bitestikeln. Om en Foleykateter används i mer än tio år ökar dessutom risken för blåscancer.
I boken Evidence-Based Pressure Ulcer Prevention noterar författaren Karen Clay att Foleykatetrar kan orsaka trycksår om de inte placeras korrekt. En särskild kateterhållare bör användas i stället för att tejpa fast utrustningen mot patientens lår. Tejp kan pressa katetern och slanganslutningen mot huden, vilket kan leda till sårbildning. Katetern ska heller aldrig hamna under patienten, där den kan trycka in i huden.
Korrekt insättning av en Foleykateter kräver att ballongen vid slangens spets förblir ouppblåst tills katetern helt har förts in i blåsan. Blåses ballongen upp medan den fortfarande ligger i urinröret kan det orsaka permanent vävnadsskada.
Ballongen kan också gå sönder efter insättningen, vilket kräver att katetern och eventuella ballongfragment avlägsnas. Det händer även att ballongen inte fylls ordentligt, vilket innebär att katetern måste bytas ut mot en ny.
Många patienter har en negativ syn på Foleykatetrar. De kan kännas obekväma och utgöra ett praktiskt hinder vid gång. För en del patienter upplevs katetern också som pinsam, vilket påverkar livskvaliteten under behandlingstiden.
Författarna till boken Avoiding Common Nursing Errors konstaterar att Foleykatetrar "kan placeras hos fel patienter av fel skäl, vilket åtminstone ger patienten obehag och möjligen infektioner, sepsis och till och med dödsfall". Vårdpersonal bör därför noggrant övervaka och dokumentera kateteranvändningen för att säkerställa att ingen patient katetriseras i onödan.
Foleykatetrar är ett viktigt medicinskt hjälpmedel, men de medför flera risker – framför allt urinvägsinfektioner, trycksår och komplikationer vid insättning. Korrekt hantering, god hygien, regelbunden dokumentation och löpande utvärdering av behovet minskar riskerna och förbättrar patientens upplevelse avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online