Blåskramper uppstår när urinblåsan inte lyckas hålla sig avslappnad. I avslappnat tillstånd kan blåsan lagra urin, men när den drar ihop sig eller krampar pressas urinen ut. En frisk blåsa töms endast när musklerna medvetet kontraheras. En komplikation som kan uppstå vid återkommande kateteranvändning är oönskade blåskramper. Receptbelagda läkemedel kan ofta vara lösningen på problemet.
När urinblåsan krampar till följd av kateteranvändning går kontraktionerna inte att kontrollera, vilket leder till oavsiktligt urinläckage. Detta obekväma och ibland smärtsamma besvär är vanligt hos personer med kvarliggande kateter. Orsaken kan också vara en blockerad kateter – i sådana fall försvinner kramperna ofta när blockeringen åtgärdats. Om ingen blockering finns räcker det oftast att katetern tas bort för att de oönskade kramperna ska upphöra.
Om det inte är möjligt att ta bort katetern kan antimuskarinika hjälpa till att behandla blåskramperna genom att dämpa de ofrivilliga muskelkontraktionerna och irritationen i blåsan. För att lindra smärtan i samband med kramperna kan även analgetika, alltså smärtstillande läkemedel, användas. Suppositorier innehållande belladonna och opium kan bidra till att kontrollera både obehaget och själva kramperna.
Ett läkemedel som specifikt riktar sig mot smärta, trängningskänsla och irritation orsakad av katetern och kramperna är fenazopyridinhydroklorid. Preparatet rekommenderas dock endast för korttidsbruk och behandlar symtomen snarare än grundproblemet. Fenazopyridin är särskilt känt för att färga urinen klart orange – ett helt ofarligt men iögonfallande biverkningseffekt.
Ett annat läkemedel som kan lindra blåskramper är imipraminhydroklorid (Tofranil). Trots att preparatet normalt används mot depression har det visat sig vara en effektiv behandling även mot blåskramper. Vanliga biverkningar är munträhet och trötthet.
Läkemedel som Ditropan (oxybutynin), Detrol (tolterodin) och Levsin (hyoscyamin) tillhör gruppen antikolinergika och används för att slappna av urinblåsan. De kan minska täta trängningar och ofrivilliga muskelkontraktioner samt förebygga oönskade kramper. Rapporterade biverkningar inkluderar yrsel, sömnighet, munträhet, trötthet och buksmärtor.
Innan du påbörjar någon medicinsk behandling mot blåskramper bör du alltid kontakta din läkare eller sjuksköterska. Endast vårdpersonal kan bedöma vilken behandling som passar dina behov, utesluta andra orsaker till besvären och anpassa doseringen efter din hälsosituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online