Enligt MedlinePlus innebär blåskateterisering att en tunn slang, en så kallad kateter, förs in i urinblåsan för att tömma den på urin. Kateterisering kan bli nödvändig när en person inte kan kontrollera sitt urinflöde eller när det är viktigt att noggrant övervaka patientens urinproduktion.
Katetern förs vanligtvis in via urinröret och ligger kvar tills blåsan kan fungera normalt igen, eller används återkommande vid långvariga besvär. Åtgärden är mycket vanlig inom sjukvården och utförs av utbildad personal, men vissa patienter lär sig också hantera katetern själva hemma.
American Thoracic Society förklarar att blåskateterisering ofta används för patienter som har svårt att resa sig och gå till badrummet, till exempel på grund av allvarlig sjukdom, skada eller en nyligen genomförd operation. För dessa patienter eliminerar katetern behovet av att ständigt kämpa sig fram till badrummet. Kateterisering används även hos medvetslösa patienter, som inte själva kan kommunicera sina behov.
Enligt American Thoracic Society kan blåskateterisering användas för att hålla koll på en patients urinproduktion. Urinmängden är en viktig indikator vid många akuta medicinska tillstånd, eftersom den ger information om njurarnas funktion och kroppens vätskebalans. Med hjälp av en kateter samlas urinen upp i en behållare, vilket gör mätningen enkel och exakt.
Enligt Merck kan blåskateterisering vara ett behandlingsalternativ vid urinkontinens. Katetrar är särskilt användbara vid överflödesinkontinens, där urin läcker ut eftersom patienten inte lyckas tömma blåsan helt. När inkontinensen beror på svaga blåsmuskler kan kateterisering vara en effektiv behandling, eftersom katetern gör det möjligt att tömma blåsan helt. Patienter kan antingen få en permanent kateter eller behöva föra in och ta bort katetern flera gånger per dag.
National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse förklarar att blåskateterisering också kan vara en nödvändig behandling vid urinretention, det vill säga oförmåga att tömma blåsan. Urinretention kan vara kronisk eller tillfällig, till exempel orsakad av en nyligen genomförd operation. Kateterisering gör att blåsan kan tömmas, vilket förebygger allvarliga komplikationer som urinvägsinfektioner, skador på blåsan och njurskador.
MedlinePlus uppger att urinkatetrar medför risk för vissa komplikationer, exempelvis urinvägsinfektioner, njurbäckeninflammation och skador på urinröret. Om kateterisering pågår under många år finns dessutom en ökad risk att patienten utvecklar blåscancer. Därför bör kateter alltid användas när det finns ett tydligt medicinskt skäl, och tas bort så snart det inte längre behövs.
Blåskateterisering är en vanlig och ofta livsviktig åtgärd inom vården. Den underlättar vardagen för svaga patienter, möjliggör exakt övervakning av vätskebalansen och behandlar tillstånd som urinretention och överflödesinkontinens. Samtidigt bör beslut om kateterisering alltid fattas tillsammans med ansvarig vårdpersonal, eftersom risken för infektioner och andra komplikationer ökar med användningstiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online