Problem med urinretention eller inkontinens kan bero på en mängd olika faktorer. Urinretention innebär att blåsan inte kan tömmas ordentligt och kan i vissa fall utgöra ett akut medicinskt tillstånd som kräver snabb vård. Typiska symtom är oförmåga att urinera alls, en stark känsla av att blåsan fortfarande är full, eller återkommande urinträngningar utan att blåsan kan tömmas helt.
Symtom på urinretention är vanligare hos män i 50–60-årsåldern, oftast på grund av en förstorad prostata som trycker mot urinröret. Hos kvinnor kan blåsan istället hänga ned, sjunka eller hamna i fel läge – ett tillstånd som kallas cystocele, eller blåsbråck.
De vanligaste symtomen är:
Vanliga orsaker till urinretention inkluderar skador på bäckenet, förgiftning av tungmetaller, multipel skleros (MS), stroke, hjärn- eller ryggmärgsskador, diabetes, infektioner i centrala nervsystemet samt vaginal förlossning. Tillfällig urinretention efter operation kan också förekomma men avtar oftast när narkosen släpper.
Urinvägsinfektioner kan göra att urinröret blir inflammerat och svullnar igen, vilket hindrar urinflödet. Blåsstenar kan dessutom fastna i urinröret och blockera öppningen helt.
Vissa läkemedel, såsom antihistaminer, antikolinergika och tricykliska antidepressiva, kan även de bidra till urinretention eller inkontinens.
För att undersöka urinröret och blåsan kan läkaren utföra en cystoskopi eller ureteroskopi. Då används ett långt, tunt instrument med ljus i änden som förstorar urinrötternas insida och ger läkaren möjlighet att se inuti organen. Blåsscanning, röntgen eller datortomografi (CT) används ofta för att upptäcka hinder eller blåsstenar.
En fysisk undersökning av nedre delen av buken kan också visa om blåsan är utspänd. Läkaren letar efter blåsstenar eller andra obstructioner och går dessutom igenom din sjukdomshistoria och dina symtom.
Katetrisering, medicinering eller kirurgi är de tre vanligaste behandlingsformerna vid urinretention. Genom att föra in en kateter via urinröret kan blåsan tömmas. Vid kroniska besvär kan du få lära dig att katetrisera dig själv hemma.
Bäckenorganen och vaginan åtskiljs av en vävnadsvägg som kallas fascia. När denna vägg försvagas kan blåsan eller ändtarmen sjunka ned. Kirurgi kan då utföras för att lyfta upp organen – dessa ingrepp kallas cystocele- respektive rectocele-reparation.
Hos män med förträngning av urinröret (uretral striktur) kan läkaren utföra en dilatation. Ett rör förs in i urinröret och vidgar det gradvis, där allt större rör användes allt eftersom proceduren fortskrider. En annan vanlig metod är att föra in en liten ballong i urinröret via kateterns spets och blåsa upp den för att vidga förträngningen.
Komplikationer kan uppstå om god hygien inte efterlevs, eftersom bakterier ofta är ett problem i samband med kateteranvändning.
Om urinretention inte åtgärdas kan det leda till urinvägsinfektioner, skador på blåsan och i värsta fall kronisk njursjukdom. Kontakta därför alltid vården om du har svårt att urinera eller känner att blåsan inte töms ordentligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online