
Allt som påverkar urinblåsan eller orsakar oönskad urinering kan bli ett allvarligt hinder i vardagen. Blåskramper är särskilt svåra att hantera. Att förstå vad dessa kramper är och varför de uppstår kan dock vara nyckeln till att hitta den behandling du behöver.
En blåskramp är en ofrivillig sammandragning av urinblåsans muskler. För att klargöra: urinblåsan drar ihop sig kontinuerligt. När blåsan börjar fyllas känner du milda varningssignaler om att du behöver urinera. Blåskramper kan dock inträffa när som helst och helt slumpmässigt, vilket ger dig en plötslig känsla av att du måste urinera omedelbart. Detta kallas trängning. Om du försöker hålla inne urinen kan det leda till trängningsinkontinens, där kramen är så kraftig att urinen pressas ut ur kroppen okontrollerat.
Blåskramper kan bero på många olika faktorer. De vanligaste orsakerna är urinvägsinfektioner samt smärtsam blåsa eller interstitiell cystit. Användning av kateter kan också ligga bakom, liksom vissa läkemedel, exempelvis vissa cytostatika eller vätskedrivande medel (diuretika). Neurologiska tillstånd kan även vara en orsak, såsom multipel skleros, Parkinsons sjukdom, stroke eller ryggmärgsskada. Dessutom kan kirurgi i nedre delen av buken försvaga blåsmusklerna eller de omgivande nerverna, vilket resulterar i kramper.
Blåskramper kännetecknas vanligtvis av en intensiv känsla av att behöva urinera. Du kan uppleva smärta i nedre delen av buken samt smärta eller sveda vid urinering. Extrem trängning kan också förekomma, vilket i sin tur kan leda till inkontinens. Eftersom blåskramper delar symtom med andra urinvägstillstånd är det viktigt att kontakta din läkare för en korrekt diagnos.
Om du använder kateter, försök använda minsta möjliga storlek och byt den ofta. Undvik drycker som irriterar blåsan, exempelvis läsk, alkohol och kaffe. Antispasmodiska läkemedel kan också förskrivas för att lindra intensiteten av blåskramperna; exempel inkluderar propiverin, tolterodin, trospium och oxybutynin. I vissa fall används elektrisk stimulering av de nerver som styr kramperna för att få dem att slappna av.
Blåsträning kan också användas för att lära blåsan när det är lämpligt att tömma sig. Träningen börjar med mycket korta intervall mellan toalettbesöken, och därefter utökas intervallen långsamt över tid tills de blir normala. Kegelövningar eller träning av bäckenbotten kan stärka dessa muskler så att blåskramper inte uppstår lika ofta, eller åtminstone inte tvingar ut urin ur kroppen.
Eftersom läkemedel mot blåskramper kan orsaka obehagliga biverkningar som muntorrhet väljer vissa personer mer naturliga eller alternativa behandlingsformer. Biofeedback hjälper dig att medvetet styra specifika kroppsfunktioner, såsom dina blåskramper. Akupunktur är ett annat exempel, vilket kan bidra till att minska den trängning du upplever. Även botox används för att minska antalet kramper, men detta är endast effektivt i de fall som är relaterade till nervfunktionen.
Blåskramper kan vara både besvärande och stressande, men de går oftast att behandla. Kontakta din läkare om du upplever återkommande trängningar, smärta eller urinläckage, så att rätt diagnos och en individanpassad behandlingsplan kan tas fram.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online