Urinreflux upptäcks oftast när ett barn drabbas av återkommande urinvägsinfektioner. Barnet remitteras då till en urolog, som beställer ytterligare undersökningar för att kunna fastställa den bästa behandlingsmetoden.
Urinreflux uppstår när ventilen mellan urinledarna och urinblåsan är defekt, vilket gör att urinen backar upp i urinledarna och ibland ända upp till njurarna. Detta skapar en infektion.
Ett barn med urinreflux kan klaga på ont i magen eller på en svidande känsla vid urinering. Barnet kan också behöva kissa oftare än vanligt. Feber är ytterligare ett tecken på en infektion orsakad av refluxen.
Läkaren tar ett urinprov och skickar det till ett laboratorium för odling. Visar odlingen ett positivt resultat använder läkaren testsvaret för att avgöra vilken behandling som passar bäst. Vid återkommande infektioner beställs vanligtvis en ultraljudsundersökning eller ett miktionsurografi (VCUG) för att diagnostisera urinreflux. En VCUG är en serie röntgenbilder som undersöker urinvägarna medan blåsan fylls på och töms.
Om barnet har en lindrig reflux övervakas tillståndet för att se om det går över av sig självt. Återkommande infektioner orsakade av refluxen kan dock kräva daglig antibiotikabehandling tills barnet växer ifrån tillståndet. Detta kallas profylaktisk antibiotikabehandling och syftar till att skydda urinvägarna från nya infektioner under uppväxtåren.
Om refluxen är svår, eller om barnet inte har växt ifrån den vid fem års ålder, behöver urologen reparera ventilen genom en operation. Ingreppet förhindrar att urinen flyter bakåt i urinledarna och förebygger därmed framtida infektioner samt skador på urinvägarna och njurarna.
Obehandlad reflux kan leda till återkommande urinvägsinfektioner som i sin tur kan ge ärrbildning och permanent skada på njurarna. Lämnas tillståndet obehandlat kan det utvecklas till njursvikt – ett livshotande tillstånd. Därför är det viktigt att söka vård tidigt om ett barn visar tecken på urinvägsinfektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online