Urinering är kroppens sätt att göra sig av med avfallsämnen som samlas i njurarna. Problem med urinering kan uppstå plötsligt eller utvecklas gradvis över tid, vilket gör det viktigt att uppmärksamma de signaler din kropp ger dig. Medan vissa urineringsproblem går över av sig själva kan de också vara ett tecken på en allvarligare infektion eller sjukdom som bör undersökas av en läkare.
Smärtsam urinering, eller dysuri, är ett vanligt urinproblem som oftast är lätt att behandla. Vaginala infektioner och sexuellt överförbara sjukdomar är vanliga orsaker. När urinen passerar över ett infekterat eller irriterat område kan det ge en brännande eller stickande känsla. Om smärtan känns inuti kroppen snarare än ytligt är en urinvägsinfektion den mest troliga orsaken.
Urinvägsinfektioner blir vanligare med åldern och hos personer som är sexuellt aktiva. De är också vanliga under graviditet. Cirka 20 procent av alla kvinnor drabbas av en urinvägsinfektion någon gång under livet. De flesta vaginala infektioner och urinvägsinfektioner behandlas framgångsrikt med antibiotika, och vårtor samt herpesutbrott i underlivet kan kontrolleras och minimeras med läkemedel.
Smärtsam urinering som åtföljs av feber eller ryggsmärta bör alltid bedömas av en läkare för att utesluta en allvarlig njurinfektion. Blåstumörer samt förträngning eller ärrbildning i urinröret är ovanligare orsaker till smärtsam urinering.
Sök alltid läkare om du har blod i urinen, eftersom detta kan vara ett tecken på ett allvarligt medicinskt tillstånd. Njursten, blodproppar och tumörer är alla möjliga orsaker. Vissa läkemedel och giftiga kemikalier kan skada njurarna och orsaka blodig urin. Buksmärta, feber och smärtsam urinering tillsammans med blod i urinen kan tyda på en allvarlig infektion eller tumör.
Frekvent urinering är ett vanligt problem som oftast är ofarligt, men det kan också peka på ett tidigare odiagnostiserat tillstånd. Frekvent urinering utan ökad urinmängd kan vara ett tecken på urinvägsinfektion, sexuellt överförbar sjukdom eller graviditet. Kvinnor som genomgått flera graviditeter eller som är i klimakteriet kan uppleva nedsatt stöd för blåsan, vilket leder till täta toalettbesök. Stress och koffeinkonsumtion kan också öka urineringen.
Hos barn med överaktiv sköldkörtel är frekvent urinering ofta ett av de första symtomen. Frekvent urinering med ökad urinmängd kan tyda på diabetes eller njursjukdom, men det kan också bero på något så enkelt som ökat vätskeintag. Det är dessutom vanligt hos personer som använder vätskedrivande läkemedel mot högt blodtryck.
Ofrivillig urinering innefattar droppande urin eller läckage. Läckage är vanligt när trycket på blåsan ökar, till exempel vid nysningar, skratt eller lyft. Det är vanligt hos kvinnor som genomgått flera graviditeter och hos dem som är gravida. Läckage och urindropp kan även uppstå med åldern i takt med att blåsans muskler försvagas.
Det finns läkemedel som hjälper till att kontrollera plötsliga trängningar och läckage. Kontakta din läkare om du upplever ofrivillig urinering under en längre tid som inte förbättras av sig själv.
Svårigheter att urinera kan visa sig som en urinström som startar och stoppar, eller som en försvagad stråle som gör att det tar längre tid än normalt att tömma blåsan. Hos män är den vanligaste orsaken en blockering av urinröret på grund av en förstorad prostata. Hos kvinnor är den vanligaste orsaken en överaktiv blåsa, som ger en känsla av att behöva urinera trots att blåsan inte innehåller tillräckligt med urin för att tömmas.
Skador på nervsystemet, som ofta förekommer hos patienter med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och multipel skleros, kan också ligga bakom svårigheter att urinera. Sök omedelbart vård om du inte kan urinera alls trots stark trängning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online