Inkontinens är ett medicinskt tillstånd där en person inte kan kontrollera sin urinering. Trots sitt namn handlar ansträngningsinkontinens inte om ett psykologiskt eller mentalt problem. Tillståndet uppstår i stället när handlingar som nysningar, hosta, tunga lyft eller andra fysiska ansträngningar lägger press på blåsan. Detta tryck tvingar urinen att ofrivilligt tränga ut genom urinröret, vilket leder till läckage. Även om män kan drabbas drabbar tillståndet främst kvinnor.
Det främsta symtomet på ansträngningsinkontinens är okontrollerbart urinläckage. Andra konsekvenser kan vara skamkänslor och att man undviker fysiska aktiviteter som man tidigare tyckte om. Enligt Mayo Clinic utlöser fysisk aktivitet inte alltid läckage, men om inkontinensen förekommer så ofta att den stör vardagen kan en läkare genomföra en rad undersökningar för att avgöra om besvären beror på ansträngningsinkontinens.
Ansträngningsinkontinens orsakas oftast av försvagade muskler i urinrörets sfinkter. Sfinktern styr urinströmmen, och när buken utsätts för tryck – till exempel vid skratt eller nysningar – drar den sig inte ihop för att stoppa flödet. Tillståndet kan också bero på neurologiska skador (då personen inte känner signalen att urinera), mediciner, skador på urinröret eller tidigare operationer i bäckenområdet hos kvinnor respektive prostataregionen hos män.
Kvinnor löper större risk att drabbas eftersom bäckenbottenmusklerna gradvis försvagas efter flera vaginala förlossningar eller vid framfall (prolaps), där blåsan, ändtarmen eller urinröret buktar in mot slidväggen. Enligt MedlinePlus kan män som genomgått prostatakirurgi också utveckla ansträngningsinkontinens, eftersom skador på urinröret och/eller sfinktern kan minska styrkan hos de muskler som styr urineringen.
Utöver vaginala förlossningar hos kvinnor och prostatakirurgi hos män finns flera andra faktorer som kan öka risken. Äldre personer kan drabbas på grund av den allmänna muskelförsvagning som åldrandet medför. Frekvent hosta vid lungsjukdomar som emfysem, astma eller kronisk bronkit kan också bidra, eftersom hostning belastar bukmusklerna, vilka i sin tur belastar blåsan. Enligt Mayo Clinic är övervikt ytterligare en riskfaktor, eftersom extra kilon ger ökat tryck på blåsan.
Det finns flera olika sätt att behandla ansträngningsinkontinens. Enligt MedlinePlus brukar behandlingsalternativen delas in i fyra kategorier: beteendeförändringar, bäckenbottenträning, kirurgi och läkemedel.
Beteendeförändringar innefattar justerade dryckesvanor (mindre total mängd vätska eller minskat intag av koffein och alkohol), hälsosamma livsstilsval (som viktnedgång vid övervikt eller rökstopp) samt schemalagd urinering, där läkaren rekommenderar fler toalettbesök under dagen för att hålla blåsan tom.
Bäckenbottenträning är ett annat namn för Kegelövningar, som fokuserar på att stärka muskulaturen i bäckenbotten. För både män och kvinnor finns dessutom flera kirurgiska metoder som syftar till att ge blåsan bättre stöd eller förstärka slutningsfunktionen i urinrörets sfinkter.
Beroende på vad som orsakar besvären finns även läkemedel som förbättrar sfinkterns funktion samt preparat som dämpar blåsans sammandragningar och därmed minskar läckaget.
Om du upplever urinläckage som påverkar din vardag är det klokt att kontakta vården. Ansträngningsinkontinens är mycket vanligt och går ofta att lindra eller helt behandla – ingen behöver acceptera besvären som en självklar del av livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online