Så identifierar du urinsten – symtom, riskfaktorer och diagnos

Urinstenar, även kallade njurstenar, uppstår när små kristaller bildas i urinen på väg ut från njurarna. När dessa kristaller fastnar i urinvägarna kan de orsaka svår smärta och stort obehag. En läkare ställer diagnosen utifrån din sjukdomshistorik, laboratorieprover och bilddiagnostik som röntgen eller ultraljud. Här får du veta hur du känner igen tecknen på urinsten och vilka undersökningar som används.

Vanliga symtom på urinsten

• Intensiv, vågformad smärta i sidan, ryggen eller nedre delen av buken
• Blod i urinen – urinen kan se rosa, rödaktig eller brunaktig ut
• Illamående och kräkningar
• Frekventa urinträngningar eller smärta vid vattenkastning
• Grumlig eller illaluktande urin

Sök akut vård om du får hög feber med frossa, inte kan kissa alls, eller har så kraftig smärta att du inte kan finna någon lugnande ställning. Det kan tyda på infektion eller en fullständig blockering av urinflödet.

Du behöver

• DT-skanning (datortomografi)
• Sjukdomshistorik
• Röntgen
• Urinprov
• Anteckningsblock
• Ultraljud

Så går du tillväga

1. Dokumentera kraftig buksmärta

För en loggbok över intensiva smärtor i buken eller sidan. När en njursten blockerar urinflödet uppstår stark smärta, och en sten som skaver mot urinledarens väggar kan ge extremt obehag. Notera när smärtan kommer, hur länge den varar och var den sitter.

2. Berätta om din riskprofil

Informera din läkare om du tillhör en grupp med förhöjd risk. Vita män över 30 år drabbas oftare, liksom personer som bor i fuktiga klimat, exempelvis i sydöstra USA. Även lågt vätskeintag och viss kost kan öka risken.

3. Nämn tidigare njursten

Har du haft njursten tidigare är risken större att drabbas igen. Se till att din läkare alltid känner till din sjukdomshistorik.

4. Gå igenom familjehistoriken

Njurstenar kan gå i familjen. Diskutera med dina anhöriga och uppges eventuell familjehistorik till din läkare, eftersom det kan påverka bedömningen av dina besvär.

5. Begär laboratorieprov

Ett urinprov kan avslöja blod i urinen vid mikroskopisk undersökning – ett tydligt tecken på att en sten passerar urinvägarna. Ibland tas även blodprov för att kontrollera njurfunktion och mineralnivåer.

6. Röntgen av njurar, urinledare och blåsa

Läkaren kan injicera ett jodbaserat kontrastämne i urinsystemet så att stenar syns tydligare på röntgenbilderna. Observera att en sten som är på väg genom kroppen kan vara svår att hitta på bilden.

7. Håll utkik efter blod i urinen

En vandrande sten kan orsaka blödning redan innan du känner smärta. Anteckna mängd och tidpunkt och rapportera det till din läkare.

8. Rapportera illamående och kräkningar

Vissa typer av njursten kan utlösa illamående och kräkningar. Berätta alltid för din läkare om sådana besvär, eftersom de kan påverka både diagnos och behandling.

9. Gör ett ultraljud

Kan stenen inte ses på röntgen kan ultraljud hjälpa till. Undersökningen visar ofta den typiska svullnaden i njuren som orsakas av en blockering, och metoden är särskilt värdefull eftersom den inte använder strålning.

10. Välj DT-skanning vid svårhittade stenar

En datortomografi (DT) kräver inget injicerat kontrastämne för att lokalisera njursten och är ofta den mest träffsäkra metoden, särskilt för små eller ovanligt placerade stenar.