Urinretention, även kallad blåsretention eller ischuri, är ett tillstånd där en person har svårt att tömma urinen från blåsan. Tillståndet kan uppstå som en komplikation av flera olika medicinska problem, och om det inte behandlas kan det leda till andra allvarliga hälsotillstånd. Symtomen på urinretention kan delas in i tre huvudkategorier: tidiga varningssymtom, kroniska symtom och akuta symtom.
Urinretention kan orsakas av en rad olika tillstånd som stör blåsans normala funktion eller påverkar nervbanan mellan hjärnan och blåsan. De vanligaste orsakerna är svara urinvägsinfektioner, blåsstensar, vissa läkemedel (bland annat vissa antidepressiva medel, antihistaminer och antispasmoidika för matsmältningssystemet), skador på nervsystemet samt en förstorad prostata hos män.
De första tecknen på urinretention är ofta att man behöver kissa ofta och har en känsla av att blåsan inte blir helt tom efter urinering. Många upplever också ett ökat behov av att gå upp på natten för att urinera. Mängden urin vid varje toalettbesök känns dessutom mindre än vanligt.
En person med kronisk urinretention får svårt att komma igång med urineringen, och när urinen äntligen kommer är strålen märkbart svagare än normalt. Det kan också uppstå så kallad överflödesinkontinens, det vill säga att urin läcker eller droppar mellan toalettbesöken. Den kroniska formen ger en obehaglig känsla av fullhet i blåsan, men den skiljer sig från akut urinretention, som kan vara extremt smärtsam och i vissa fall utvecklas till ett akut medicinskt nödläge.
Vid akut urinretention blir nedre delen av buken uppblåst och smärtsam, och personen kan inte urinera trots att blåsan är full. Om tillståndet inte behandlas snabbt kan blåsan tänjas ut så mycket att den riskerar att brista. Urinen kan även backa upp mot njurarna, vilket i värsta fall kan leda till njursvikt.
Den viktigaste delen av behandlingen är att identifiera och åtgärda den bakomliggande orsaken till besvären. Vid akut urinretention används oftast en kateter för att tömma blåsan och förebygga ytterligare hälsokomplikationer. Om orsaken till kronisk urinretention inte kan fastställas eller behandlas tillräckligt kan personen behöva använda kateter regelbundet för att tömma blåsan.
Sök vård i tid: Kontakta vården om du upplever svårigheter att urinera, kvarvarande känsla av full blåsa eller smärta i underlivet – särskilt om du helt inte kan urinera, vilket kräver akut vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online