Varje år söker över 3,5 miljoner människor läkarvård för smärtsamma symtom orsakade av njursten som fastnat i urinledaren. Läkare varnar för att problemet ökar kraftigt, delvis beroende på att den moderna kosten ofta innehåller mer bearbetad och fettrik mat. Att känna till sjukdomens symtom kan leda till snabbare behandling och färre dagar av lidande.
De flesta är omedvetna om att en njursten växer i kroppen tills stenen rör sig ner i urinledaren – det smala röret som förbinder njuren med urinblåsan. Det är vanligtvis då symtomen börjar visa sig och kroppen påbörjar arbetet med att stöta ut stenen.
Det första tecknet är oftast en molande värk i sidan eller ryggen, som sedan flyttar sig ned under revbenen och vidare genom buken mot ljumsken. Enligt Mayo Foundation for Medical Education and Research kan smärtan variera kraftigt i intensitet. Smärtattackerna kommer i vågor som varar mellan 20 och 60 minuter, och känns som att de strålar utåt från sidan eller ryggen och skjuter ned mot ljumsken. Denna typ av koliksmärta anses vara en av de mest intensiva smärtor en människa kan uppleva.
Ett annat tydligt symtom är ett ihållande behov av att kissa, ofta tillsammans med smärta i samband med urinering. Urinen kan innehålla spår av blod, se grumlig ut och ha en mycket obehaglig lukt.
I vissa fall kan urinflödet bli helt blockerat eller minska till ett minimum på grund av att stenen täpper till urinledaren. Om detta inträffar bör du söka vård omgående, eftersom läkaren då snabbt behöver åtgärda blockeringen för att skydda njuren.
Illamående och kräkningar är vanliga reaktioner när kroppen hanterar smärtan. Feber och frossa kan också förekomma om en infektion har uppstått – det är då viktigt att söka akut vård, eftersom en infektion i urinvägarna tillsammans med en sten kan bli allvarlig.
Kroniska urinvägsinfektioner är en av de främsta orsakerna till njursten. Den goda nyheten är att stenens passage normalt inte lämnar några bestående skador i kroppen, så länge rätt medicinsk vård ges i tid.
Det är möjligt att ha njursten helt utan symtom och upptäcka dem först i samband med en läkarundersökning för andra besvär, exempelvis en urinvägsinfektion eller blodig urin. Om läkaren misstänker njursten tas oftast ett blodprov för att analysera kalcium- och urinsyrenivåer i kroppen.
För höga kalciumvärden kan bidra till stenbildning, medan en hög halt av urinsyra ofta tyder på ett stort intag av animaliskt protein – något som kan leda till bildning av urinsyrastenar.
För att bekräfta diagnosen kan läkaren beställa bilddiagnostiska undersökningar. En CT-skanning (datortomografi) är den vanligaste metoden – den går relativt snabbt att utföra och visar både stenens storlek, läge och vilken typ av sten det rör sig om.
En bukröntgen används ibland för att följa upp om en sten förändras i storlek över tid. Ultraljud kan också användas, särskilt hos barn och gravida, men metoden missar ibland mindre stenar, framför allt om de ligger gömda i urinblåsan eller urinledaren.
Kontakta vården om du får kraftiga smärtor i sidan eller ryggen som inte går över, om du ser blod i urinen, eller om smärtan åtföljs av feber och frossa. Ju tidigare diagnosen ställs, desto enklare blir behandlingen – och desto större är chansen att stenen passerar utan komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online