
Urinvägsinfektion (UVI) är en infektion som kan drabba vilken del av urinvägarna som helst – njurarna, urinledarna, urinblåsan eller urinröret. Infektionen orsakas oftast av bakterier, men kan i mer sällsynta fall även bero på virus, svamp eller parasiter.
Urinvägsinfektioner är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män, eftersom kvinnors kortare urinrör gör det lättare för bakterier att nå blåsan. Risken ökar också vid vissa sjukdomar och tillstånd, till exempel diabetes, njursten samt vissa cancerformer.
En infektion i urinblåsan kallas cystit (blåskatarr) och är den vanligaste formen. Drabbas njurarna eller de övre urinvägarna talar man om pyelonefrit (njurbäckeninflammation), vilket är ett allvarligare tillstånd som ofta kräver snabbare behandling.
Symtomen varierar beroende på var i urinvägarna infektionen sitter, men de vanligaste tecknen är:
Feber, frossa, ryggsmärta samt illamående och kräkningar kan vara tecken på att infektionen spridit sig till njurarna. I så fall bör man söka vård snarast.
En urinvägsinfektion behandlas oftast med antibiotika. Valet av läkemedel avgörs av vilken bakterie som orsakat infektionen, vilket ibland fastställs genom en urinodling. Vid lindriga besvär utan feber kan behandling ibland inte behövas alls, eftersom kroppens immunförsvar ofta klarar av infektionen själv.
Vid svårare infektioner, särskilt njurbäckeninflammation, kan vård på sjukhus behövas där antibiotika ges direkt i blodet.
Det finns flera enkla vanor som minskar risken för att drabbas:
Misstänker du att du har en urinvägsinfektion bör du kontakta vården för rådgivning och provtagning. Tidig diagnos och behandling minskar risken för allvarliga komplikationer, som att infektionen sprider sig till njurarna eller blodet. Detta är extra viktigt för gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online