Giftmurgröna eller giftek? Så skiljer du poison ivy från poison oak

Poison ivy (giftmurgröna) och poison oak (giftek) är nära släktingar inom sumaksläktet, vilket innebär att deras effekter på människokroppen är mycket lika. Skillnaden mellan de två ligger framför allt i var de växer och hur de ser ut. Här går vi igenom likheterna, skillnaderna och vad du bör göra om du råkar komma i kontakt med någon av växterna.

Vad har de gemensamt?

Urushiololja – den gemensamma boven

Både poison ivy och poison oak utsöndrar en olja som kallas urushiol, och det är denna olja som orsakar den intensiva klådan och de karakteristiska utslagen. Ur det perspektivet finns alltså ingen skillnad mellan de två växterna.

Så smittas du

Upp till 90 procent av alla människor är allergiska mot urushiol. Kontakt uppstår oftast genom att bar hud kommer i beröring med växten, men oljan kan även överföras via kläder, redskap eller djurens päls. En mindre känd risk är att andas in rök från brinnande poison ivy eller poison oak, vilket kan irritera både luftvägar och hud.

Hur skiljer de sig åt?

Utbredning

Poison ivy förekommer främst öster om Klippiga bergen i Nordamerika, särskilt i USA:s sydöstra delstater. Poison oak växer oftast i de västra delstaterna, men en atlantisk variant finns även längs sydostkusten.

Utseende och växtsätt

Poison ivy växer typiskt som en klängande lian som kan slingra sig uppför träd och staket, medan poison oak oftast bildar en buske. Båda trivs i skuggiga miljöer nära stillastående vatten.

Bladen

Kännetecknande för båda växterna är bladen, som sitter i klasar om tre – där talesättet ”leaves of three, let it be” kommer ifrån. Observera dock att båda arterna ibland kan ha klasar med fem eller till och med sju blad, så räkna inte enbart på antalet.

Tips om du råkat ut för kontakt

• Skölj huden snabbt: Tvätta med tvål och ljummet vatten så snart som möjligt, helst inom 30 minuter, eftersom urushiol tar tid på sig att binda till huden.
• Tvätta kläder och verktyg: Oljan kan finnas kvar på föremål länge och orsaka nya utslag vid senare kontakt.
• Lindra besvären: Kalaminsalva, hydrokortisonkräm eller kalla omslag kan dämpa klådan.
• Eldsta aldrig växterna: Inandning av urushiolhaltig rök kan ge allvarliga luftvägsbesvär.

Oavsett vilken av de två växter du stöter på gäller samma grundregel: lära dig känna igen dem, håll avstånd och skydda huden när du vistas i naturen där de förekommer.