Rinit: Typer, symtom & riktad behandlingsguide

Rinit = inflammation av nasalslemhinna. Klassificerad efter etiologi och varaktighet.

Klassificering

1. Allergisk rinit (AR): IgE-medierad. Säsongvis (pollen) eller perenn (dustmite, djur, mögel). Symtom: nysning, klar rinorré, nästäppning, klåda ögon/näsa. Komorbiditet: astma, konjunktivit, sinusit.
2. Icke-allergisk rinit (NAR): Negativ allergitestning. Undertyper:
   • Vasomotor (utlösare: tempförändring, lukter, rök).
   • Läkemedelsinducerad (rinit medicamentosa – topical decongestans överanvändning >3 dagar).
   • Hormonell (graviditet, sköldkörtel).
   • Yrkesrelaterad (irritationer).
   • Gustatorisk (kryddig mat).
   • Atrofisk (barkbildning, ozen).
3. Infektiös rinit: Viral (förkylning) – självbegränsande 7–10 dagar.
4. Blandad rinit: AR + NAR vanligt.

Behandling per typ

• AR: Intranasala kortikosteroider (INS) förstahandsval (flutikason, mometason). 2:a gen orala antihistaminer (cetirizin, fexofenadin). Leukotrienantagonist (montelukast). Immunterapi (SCIT/SLIT) vid refraktär.
• NAR: INS (mindre effektiv), ipratropiumbromid (rinorré), kapsaicin (vasomotor), undvik utlösare. Avsätt topical decongestans → utfasning + INS för rebound.
• Infektiös: Symptomatisk. Inga antibiotika för viral.

Diagnostik

• Anamnes, anterior rinoskopi (bleka svullna konkor i AR).
• Pricktest / serum specifikt IgE för AR.
• CT vid strukturella (avvikande septum, polyp) eller refraktär.

Rinit påverkar livskvalitet, sömn, produktivitet betydligt. Behandla tidigt och konsekvent.