Körtelfeber, ofta kallad bara "mono", är en vanlig infektionssjukdom som orsakas av Epstein-Barr-viruset. Den går ofta obemärkt förbi eftersom symtomen kan vara lindriga, särskilt hos små barn, och sjukdomen läker då ut av sig själv utan att någon någonsin får veta att patienten haft körtelfeber. Hos vuxna är symtomen ofta allvarligare, men sjukdomen kan ändå förbli oupptäckt eftersom den inte misstänks – patienten är ju inte en tonåring, vilket är den grupp där diagnosen oftast övervägs.
Även om läkare oftast bara rekommenderar vila och extra vätska medan sjukdomen tar sin gång, hjälper en diagnos patienten eller vårdgivaren att känna till vilka symtom och komplikationer som kan uppstå längs vägen.
De tidiga symtomen på körtelfeber inkluderar kraftig trötthet, huvudvärk, halsont, frossa, feber och muskelvärk – en allmän influensaliknande känsla. Efter några dagar kan ytterligare symtom tillkomma, exempelvis:
Ömhet i övre vänstra delen av buken tyder på en förstorad mjälte, vilket är ett annat typiskt tecken på körtelfeber.
Vissa symtom förekommer mer sällan men kan ändå förekomma vid körtelfeber. Det handlar om stel nacke, ljuskänslighet, bröstsmärta, hosta, andningssvårigheter, hjärtklappning, näsblod eller nässelutslag.
Vanligtvis läker körtelfeber ut inom 4 till 6 veckor med god vila och riklig vätsketillförsel. När sjukdomen går oupptäckt och dessa försiktighetsåtgärder inte vidtas kan dock allvarligare komplikationer uppstå.
Vätskebrist är den vanligaste komplikationen, eftersom patienten inte druckit tillräckligt mycket under sjukdomstiden. Kraftig smärta i övre vänstra delen av buken kan betyda att mjälten har spruckit – ett tillstånd som kräver omedelbar akut vård.
När körtelfeber diagnostiseras kontrollerar därför läkaren om mjälten eller levern är förstorad eller öm, och avråder från idrott och fysisk ansträngning i 4 till 6 veckor. En stöt eller ett fall under sport kan nämligen få den förstorade mjälten att brista.
Om körtelfeber förblir oupptäckt kan ännu allvarligare komplikationer uppstå. Patienten kan utveckla hepatit (leverinflammation), inflammation i hjärnan eller hjärtmuskeln samt anemi (blodbrist).
Sök läkare om du har kraftig, ihållande trötthet, bestående huvudvärk eller bröstsmärta. Det kan röra sig om en komplikation till körtelfeber – eller om symtom på en helt annan sjukdom som behöver utredas.
Körtelfeber är vanligast i åldrarna 15 till 17 år, men barn och till och med spädbarn kan också drabbas. Hos dem går sjukdomen ofta obemärkt förbi, dels för att den inte är en typisk barnsjukdom, dels för att symtomen brukar vara betydligt lindrigare än hos tonåringar och vuxna. Sjukdomen läker därför ofta ut snabbt utan behandling.
Hos barn kan följande tecken tyda på körtelfeber:
Ett särskilt tips: om ett barn som fått antibiotikan amoxicillin av annat skäl därefter bryter ut i utslag eller nässelutslag kan det i själva verket vara ett tecken på körtelfeber. Utslagen är då en känd reaktion som virusinfektionen kan ge tillsammans med just amoxicillin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online