Parvovirus är en grupp virus som består av flera olika stammar och varianter. Varje stam kan endast infektera vissa arter. Till exempel infekterar hundens parvovirus endast hunddjur som tamhundar, vargar, schakaler, rävar och prärievargar. Kattens parvovirus (panleukopeni) drabbar endast kattdjur som tamkatter, lejon, tigrar och geparder. Parvovirus B19 är den stam som endast infekterar människor och kan orsaka utslag, feber och artritliknande symtom.
Parvovirus B19 är det första kända humana parvoviruset och upptäcktes av forskaren Yvonne Cossart år 1975. Infektioner med B19 är mycket vanliga världen över, särskilt i tätbefolkade områden. Viruset är oftast förknippat med så kallad femte sjukan (erytema infectiosum), som främst drabbar barn och kan ge förkylningsliknande symtom, ett lindrigt utslag, feber, huvudvärk samt kraftig trötthet.
Även vuxna kan smittas av parvovirus B19. Smittade vuxna utvecklar däremot sällan utslag, utan visar i stället ofta symtom på artrit.
Humant parvovirus (parvovirus B19) kan orsaka ledvärk och inflammation i lederna. Denna typ av artrit kallas viral artrit. Ungefär 80 procent av de vuxna som smittas med B19 utvecklar viral artrit, och kvinnor löper större risk än män att få besvär. Barn har vanligtvis inte ledvärk i samband med B19-infektion – endast cirka 10 procent av barn i åldern 5 till 15 år som smittas upplever ledsmerter.
Symtomen på artrit orsakad av humant parvovirus inkluderar smärta, stelhet och svullnad i lederna. Lederna i händer, fingrar, handleder, knän och fotleder drabbas oftast, men i princip vilken led som helst i kroppen kan utveckla viral artrit.
Symtomen varar vanligtvis en till tre veckor, men kan i vissa fall fortsätta i månader eller till och med år. De kan lätt förväxlas med symtomen vid reumatoid artrit, men det finns idag inte tillräckliga vetenskapliga belägg för att koppla parvovirus B19 till reumatoid artrit.
Humant parvovirus är extremt smittsamt och sprids via luftvägssekret, exempelvis saliv och nässekrektioner. Man tror att artritsymtomen vid en B19-infektion orsakas av kroppens eget immunförsvar. En del av B19-viruset anses likna ledvävnad, vilket kan få immunsystemet att angripa kroppens egna leder, vilket i sin tur ger upphov till smärta och svullnad. Detta är dock hittills endast en teori, eftersom artritsymtomen ofta kvarstår långt efter att viruset har lämnat kroppen.
Artrit i samband med en B19-infektion kräver vanligtvis liten eller ingen behandling alls, eftersom symtomen brukar gå över av sig själva. Receptfria läkemedel som acetylsalicylsyra, ibuprofen eller paracetamol kan lindra smärtan. Att lägga varma eller kalla omslag på de drabbade lederna kan också lindra både smärta och svullnad.
I svåra fall med kraftig smärta och uttalad svullnad kan det vara nödvändigt att låta läkare tömma överskottsvätska från lederna för att minska besvären. God vila och minskad fysisk aktivitet rekommenderas dessutom för alla som lider av viral artrit.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online