Med miljontals bakterier – både nyttiga och skadliga – runt omkring oss i vardagen är det inte förvånande att vissa människor utvecklar en rädsla för mikrober. Bakterier kopplas till en mängd olika sjukdomar, och experter menar att mikroorganismernas anpassningsförmåga skulle låta dem överleva till och med ett kärnvapenkrig. Faktum är att Apollo 12-uppdraget tog hem Streptococcus mitis som blindpassagerare – en bakterie som klarat vakuumet i rymden. En av denna mikrobs jordiska släktingar, Streptococcus agalactiae, kan orsaka allvarliga komplikationer hos gravida och födande kvinnor samt hos nyfödda barn.
S. agalactiae ingår i grupp B bland streptokockerna och kännetecknas av sin förmåga att bryta ner natriumhippurat, en kolförening som finns i djurs urin. När bakterien upptäcktes i slutet av 1800-talet trodde forskarna att den enbart förekom hos djur, särskilt hästar, och därmed endast utgjorde ett hot mot dessa. Senare forskning kring humana infektionsfall visade dock att den uppfattningen var kortsynt – inte bara gravida kvinnor kan bära på bakterien, utan även friska icke-gravida kvinnor, även om de fallen oftast rör personer med tidigare hälsoproblem.
S. agalactiae trivs på människokroppen, framför allt hos kvinnor, där den normalt lever på slemhinnorna i vagina och ändtarm. Hos den bärande modern är bakterien i regel helt harmlös, men i samband med förlossning kan den överföras till barnet när det passerar födelsekanalen. Som tur är drabbas få av de exponerade spädbarnen: nästan hälften av de testade nyfödda kan visa positivt för bakterien, men uppskattningsvis endast 2 procent eller färre utvecklar komplikationer som blodförgiftning (sepsis). Inga kända fall har rapporterats hos barn födda genom kejsarsnitt.
En infektion kan ge upphov till en rad negativa effekter, som brukar delas in i en tidig och en sen fas. Vid tidig debut visar sig symtomen oftast när barnet är mellan ett dygn och en vecka gammalt, och sjukdomen kan då leda till lunginflammation eller, i mindre utsträckning, hjärnhinneinflammation (meningit). Den sena fasen hotar istället med meningit eller bakteriemi, det vill säga en hög koncentration av bakterier i blodet.
Det finns idag ingen botande behandling när infektionen väl har brutit ut hos barnet, men under de senaste åren har stora framsteg gjorts inom prevention. En tanke har varit att vaccinera friska kvinnor innan barnafödande ålder för att minska antalet smittade spädbarn. Många läkare har dock argumenterat emot idén på grund av riskerna, både juridiskt och medicinskt, med långtidseffekterna av läkemedelsbehandling hos blivande mödrar. Under det senaste decenniet har vissa läkare med framgång gett kvinnor i fullgången graviditet ampicillin intravenöst i samband med förlossningen, vilket resulterat i betydligt färre fall av sjukdomen. Idag är det dessutom vanligt att gravida screenas i slutet av graviditeten, så att antibiotika kan ges i god tid vid behov.
Smitta av S. agalactiae är nästintill obefintlig hos friska vuxna kvinnor, men är förknippad med andra sjukdomstillstånd som diabetes, hiv/aids eller perifer kärlsjukdom. På grund av bakteriens höga överlevnadsförmåga har vissa patienter som framgångsrikt avslutat en behandling drabbats av återfall, men statistiken visar att sådana fall är ovanliga och förekommer hos mindre än 5 procent av de smittade. Utan behandling ligger dödligheten dock kring 20 procent. Kontakta alltid din läkare innan en planerad graviditet, om möjligt, för att kartlägga eventuella riskfaktorer du kan ha.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online