Influensa är en smittsam virusinfektion som drabbar luftvägarna. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbas cirka 5–20 procent av befolkningen i USA av influensa varje år. De flesta kan behandlas hemma, men sjukhusvård kan bli nödvändig om komplikationer uppstår.
Influensaviruset sprids via luften när en smittad person hostar eller nyser. Viruset kan andas in, eller överföras genom att man rör vid ett föremål som kontaminerats med viruset och därefter tar sig för munnen, näsan eller ögonen. Tre typer av influensavirus – influensa A, B och C – orsakar influensaepidemier. Influensa A och B är vanligare än influensa C och är de virusstammar som normalt ingår i influensavaccin, enligt Världshälsoorganisationen (WHO).
Influensasymptom kan innefatta feber, nysningar, nästäppa, huvudvärk, hosta, svettningar, frossa, aptitlöshet, trötthet, muskelvärk, svaghet och ont i halsen. Kräkningar och diarré kan även förekomma hos barn och hos vissa vuxna som insjuknar i influensa.
Behandlingen av influensa består framför allt av gott om vila, rikligt med vätska samt receptfria smärtstillande läkemedel. Antivirala läkemedel, såsom Tamiflu eller Relenza, kan förkorta sjukdomstiden med en dag eller mer om de tas tidigt efter att symptomen debuterat. Dessa läkemedel skrivs ut på recept av läkare. Möjliga biverkningar inkluderar kräkningar, illamående, aptitlöshet, andningsbesvär och yrsel.
Influensavaccin finns tillgängliga både som injektion och som nässpray varje år från september eller oktober. Nässprayan är godkänd för personer från två års ålder som inte har ett försvagat immunförsvar eller kroniska hälsoproblem, såsom hjärtsjukdom, astma eller diabetes. Enligt WHO kan vaccin förebygga 70–90 procent av alla influensaspecifika sjukdomstillstånd hos friska vuxna. Ytterligare vaccination kan behövas om årets vaccin inte täcker en särskilt utbredd influensastam. År 2009 rekommenderade exempelvis CDC en extra vaccination för att skydda mot H1N1-viruset. Skyddet efter vaccination är dock inte livslångt. Eftersom influensa A och B ständigt muterar behövs nya vaccin varje år för att ge skydd mot virusets nya former.
De flesta återhämtar sig från influensa utan bestående besvär, men vissa utvecklar allvarliga komplikationer som kan leda till sjukhusvård eller till och med döden. Möjliga komplikationer inkluderar bronkit, lunginflammation, försämring av kroniska sjukdomar, öron- eller bihåleinflammation samt encefalit (hjärninflammation). Komplikationer är vanligare hos spädbarn, småbarn, personer över 50 år och boende på långtidsvårdsinrättningar. Gravida kvinnor och personer med kroniska sjukdomar eller försvagat immunförsvar löper också en högre risk. Dessutom kan arbete inom förskola eller hälso- och sjukvård öka risken att drabbas av komplikationer om man insjuknar i influensa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online