Så fungerar kroppens immunförsvar mot virus och bakterier

Immunförsvaret är kroppens avancerade försvarssystem mot smittämnen som virus och bakterier. Det arbetar i flera led – från fysiska barriärer till specialiserade celler och antikroppar – för att upptäcka, bekämpa och komma ihåg inkräktare. Här förklarar vi hur immunsvaret fungerar vid virus- respektive bakterieinfektioner.

Immunsvaret mot virus

När ett virus tränger in i kroppen sätter immunsystemet omedelbart igång en flerled attack för att oskadliggöra det och förhindra sjukdom. Den första försvarslinjen utgörs av hudens och slemhinnornas fysiska barriärer, som ofta stoppar virus redan innan de når kroppens inre. Lyckas viruset ändå bryta igenom denna barriär tar nästa försvarslinje vid: det medfödda immunförsvaret.

Det medfödda immunförsvaret är ett snabbt men ospecifikt svar på infektion som drivs av en rad olika celler och signalämnen:

• Naturliga mördarceller (NK-celler): Känner igen och dödar virusinfekterade celler.
• Makrofager: Förtär och förstör främmande partiklar, bland annat virus.
• Neutrofiler: Vita blodkroppar som vandrar till infektionsstället och kan utsöndra giftiga ämnen som dödar virus.
• Cytokiner: Proteiner som bildas av immunceller vid infektion och som samordnar immunförsvarets reaktion.

Kan inte det medfödda immunförsvaret eliminera viruset övergår systemet till nästa nivå – det adaptiva, eller förvärvade, immunförsvaret. Detta svar är mycket mer specifikt och styrs bland annat av antikroppar. Antikroppar är proteiner som produceras av B-celler och som binder till specifika antigener på virusets yta. När en antikropp låser fast en antigen neutraliseras viruset och hindras från att infektera nya celler.

Det adaptiva immunförsvaret ansvarar också för det så kallade immunologiska minnet. Har immunsystemet en gång stött på ett virus "minns" det viruset och kan vid ett nytt möte reagera snabbare och kraftfullare. Det är därför personer som vaccinerats mot ett virus oftast skyddas mot att insjukna när de senare utsätts för samma smitta.

Immunsvaret mot bakterier

Immunförsvarets reaktion på bakterier följer i princip samma mönster som vid virusinfektioner. Även här är hudens och slemhinnornas fysiska barriär första försvarslinjen. Tränger bakterierna igenom den aktiveras det medfödda immunförsvaret.

Det medfödda immunsvaret mot bakterier drivs av flera olika celltyper och molekyler:

• Neutrofiler: Vita blodkroppar som lockas till infektionsområdet och utsöndrar bakteriedödande, toxiska ämnen.
• Makrofager: Cellersom förtär och bryter ner främmande partiklar, däribland bakterier.
• Naturliga mördarceller (NK-celler): Känner igen och dödar bakterieinfekterade celler.
• Cytokiner: Signalproteiner som koordinerar immunreaktionen och rekryterar fler immunceller till platsen.

Räcker inte det medfödda försvaret till aktiveras det adaptiva immunförsvaret, vilket vid bakterieinfektioner involverar både antikroppar och T-celler. Antikropparna, som bildas av B-celler, binder till specifika antigener på bakteriernas yta och neutraliserar dem så att de inte kan angripa celler. T-celler är vita blodkroppar som direkt kan döda bakterieinfekterade celler och därigenom begränsa spridningen av infektionen.

Precis som vid virusinfektioner är det immunologiska minnet avgörande även vid bakteriella infektioner. Har immunsystemet en gång exponerats för en viss bakterie lagras informationen, och vid ett återkommande angrepp kan ett snabbare och effektivare försvar sättas in. Det är grunden för varför vaccination mot bakteriella sjukdomar ger ett bestående skydd – många gånger under hela livet.

Sammanfattning

Kroppens försvar mot både virus och bakterier bygger på två samverkande system: det medfödda immunförsvaret, som agerar snabbt och ospecifikt, samt det adaptiva immunförsvaret, som är långsammare men riktat och skapar ett långvarigt minne. Tillsammans gör dessa mekanismer att vi både kan bekämpa pågående infektioner och skyddas mot framtida angrepp från samma smittämne.