Enligt University of Maryland Medical Center drabbades cirka tio procent av alla par i USA av infertilitet år 2011. Det finns ett tydligt samband mellan en persons allmänna hälsa och den reproduktiva hälsan. Flera olika faktorer påverkar fertiliteten, och i de flesta fall går dessa faktorer att kontrollera eller förändra.
Den miljö en kvinna lever i har direkt betydelse för hennes fertilitet. Exponering för kemikalier som bekämpningsmedel, herbicider och industriella lösningsmedel kan påverka östrogennivåerna och leda till problem i reproduktionssystemet.
Livsstil och beteende spelar också en viktig roll. En kvinna som röker riskerar skador på äggstockarna, ett tidigare klimakterium samt färre ägg tillgängliga för befruktning. Stress är ytterligare en faktor – om den blir tillräckligt svår kan den till och med få menstruationen att upphöra helt.
Kosten har stor betydelse för fertiliteten hos både män och kvinnor. Forskare vid Queens University i Irland rapporterade 2008 att män med diabetes som kräver insulinbehandling ofta har spermier med onormalt DNA. Sjukdomen kan även leda till impotens och retrograd ejakulation, vilket innebär att spermierna leds in i blåsan istället för ut genom penis.
Brist på D-vitamin misstänks dessutom bidra till infertilitet. I en studie från Columbia University från 1999 fick 13 kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) tillskott av D-vitamin och kalcium. Sju av kvinnorna fick regelbundna menstruationscykler och två blev gravida.
Fertiliteten hos både män och kvinnor påverkas av kroppsvikten. Överviktiga kvinnor kan drabbas av ägglossningsproblem, oregelbundna menscykler, polycystiska äggstockar, onormalt insulinsvar och obalans i östrogennivåerna. Vissa överviktiga män lider av låga testosteronnivåer och erektionsproblem.
Även undervikt kan ställa till det – kvinnor med för låg vikt kanske inte ägglossar alls. Detta är ett vanligt problem bland personer med ätstörningar som anorexi eller bulimi.
En kvinnas ålder spelar en avgörande roll för hennes möjlighet att bli gravid. Fertiliteten börjar sjunka i mitten av 30-årsåldern, samtidigt som äggstockarna producerar allt färre ägg. Kvaliteten på äggen är dessutom lägre än hos en kvinna i 20-årsåldern. Kvinnor nära menopaus löper dessutom större risk att producera ägg med kromosomavvikelser, vilket kan leda till fosterskador och missfall.
Många av de faktorer som påverkar reproduktiv hälsan går att påverka genom medvetna livsstilsval. Att undvika skadliga kemikalier, sluta röka, hantera stress, äta en näringsrik kost med tillräckligt med D-vitamin och hålla en hälsosam vikt kan alla bidra till bättre fertilitet. Eftersom ålder är den enda faktor som inte går att kontrollera kan det vara klokt att planera graviditet med hänsyn till den biologiska klockan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online