Att besluta när och hur en familj ska grundas är något de flesta människor ställs inför någon gång i livet. För den som drabbas av infertilitet blir dock familjebildningen betydligt mer komplex. De assisterade reproduktionsmetoder som finns tillgängliga idag kan utmana både värderingar och etiska övertygelser hos alla inblandade parter.
Infertilitetsbehandling har gett upphov till helt nya definitioner av begreppen förälder, barn och familj. En surrogatmor kan exempelvis bära på ett barn som skapats med donerad äggcell och spermier – ett barn som därmed har tre mödrar: en surrogat, en biologisk mor och en social förälder. Leroy Walters, tidigare chef för Center for Bioethics vid Kennedy Institute of Ethics, har poängterat detta: "Nya möjligheter till donation av ägg eller embryon, liksom surrogatmödraskap, kan kräva att vi omprövar våra traditionella föreställningar om vad en familj är."
De flesta fertilitetsspecialister är ense om att tekniken inom assisterad reproduction har utvecklats snabbare än dess etiska och juridiska ramverk. Det är praktiskt taget omöjligt att lagstifta kring teknik som ännu inte finns. Dessutom varierar reglerna kring infertilitetsbehandling mellan olika delstater. Den organisation som utfärdar riktlinjer är American Society for Reproductive Medicine (ASRM), men deras rekommendationer saknar lagskraft – de fungerar snarare som medicinska standarder för vårdpersonal. En domstol i New York sammanfattade svårigheten så här: "Detta är starkt personliga och i grunden privata frågor, som lämpligen avgörs av blivande föräldrar snarare än av domstolarna."
Läkare som specialiserat sig på fertilitetsvård står inför komplicerade etiska avvägningar i arbetet med sina patienter. De är under press att leverera statistik med så höga graviditets- och födelsetal som möjligt, vilket i sin tur påverkar vilka behandlingsval de gör. Doktor Stephen R. Lincoln, legitimerad specialist i reproduktionsendokrinologi och infertilitet vid Genetics and IVF Institute, beskriver dilemmat: "Bland de dilemman jag möter finns frågan om behandling bör fortsätta när framgångschanserna ter sig extremt små, samtidigt som alternativ som donerade ägg, adoption eller att avbryta behandlingen inte känns acceptabla för patienterna."
Religiösa övertygelser och värderingar spelar ofta en central roll i tankarna kring infertilitet. Vatikanen har i ett uttalande om bioetik klargjort sin hållning: "Kyrkan motsätter sig även frysning av embryon, eftersom det utsätter dem för risk för skada och manipulation ... och eftersom det väcker frågan vad som ska göras med frysta embryon som aldrig försätts i livmodern." Ortodox judiska teologer tar avstånd från surrogatmödraskap och användning av givare när avtal och pengar kopplas till mänsklig reproduktion. Att förena religiösa övertygelser med den starka längtan efter ett barn kan vara svårt. Många söker därför råd hos sina religiösa ledare för att tydliggöra sin trosuppfattning och noggrant definiera sina moraliska och etiska ståndpunkter.
De etiska övervägandena kring infertilitetsbehandling är oupplösligt sammanflätade med personliga, religiösa, medicinska och moraliska övertygelser. Det finns inga enkla svar. Dessa beslut hör till de mest privata en människa kan fatta – och valet är ditt. Om du genomgår fertilitetsbehandling kommer du att möta både medicinsk och eventuell juridisk expertis. Sök också det andliga och religiösa stöd du behöver för att kunna stå tryggt inför dina val. Kom ihåg att oavsett vem du är kommer frågorna kring etiken inom infertilitetsvården att vara tankeväckande och utmanande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online