Familjeplanering: Guide till preventivmetoder och deras effektivitet

Många kvinnor använder familjeplanering och olika preventivmetoder för att kontrollera sin reproduktiva hälsa och sin cykel. Det finns flera alternativ för att förhindra befruktning – bland annat naturlig familjeplanering, barriärmetoder, interna preventivmedel, hormonell prevention samt permanent sterilisering.

De flesta metoder innebär en viss risk som måste vägas mot nyttan av att förhindra graviditet. För att kunna fatta ett välgrundat beslut behöver du känna till både riskerna och fördelarna med just din valda metod. Effektivitetssiffrorna i artikeln hämtas från upplagan 2007 av referensverket Contraceptive Technology.

Naturlig familjeplanering

Naturlig familjeplanering (NFP) utgår från kvinnans menstruationscykel för att antingen förebygga eller uppnå graviditet. Metoden bygger på mätning av basal kroppstemperatur, observation av livmoderhalsens slemproduktion samt cervixposition för att förutsäga vilka dagar samlag inte leder till graviditet.

Metoden är helt riskfri och når 95–97 procents effektivitet om den praktiseras korrekt i någon av sina tre former. Utbildning och stödmaterial finns bland annat hos Couple to Couple League.

Barriärmetoder

Barriärmetoder skapar ett fysiskt hinder mellan spermier och ägg för att hindra befruktning. Kondomer, pessar, cervixkappor och cervixsvampar är exempel på denna typ av prevention.

• Kondom: Billig, lättillgänglig och enkel att använda. Manliga kondomer är 98 procent effektiva och kvinnliga kondomer 95 procent. Vanligaste biverkningen är latexallergi.
• Pessar: Måste anpassas av legitimerad vårdpersonal och kontrolleras vart 18:e månad, efter graviditet eller efter viktförändring på mer än nio kilo. Pessaret är 94 procent effektivt. Vanliga biverkningar är allergiska reaktioner och ökad risk för urinvägsinfektion.
• Cervixkappe: Anpassas av legitimerad vårdpersonal, kontrolleras årligen och ska anpassas om efter vaginal förlossning. Kappen passar inte alla kvinnor och är cirka 80 procent effektiv. Risker inkluderar allergiska reaktioner och ökad risk för urinvägsinfektion.
• Cervixsvamp: Ger 90 procent effektivitet hos kvinnor som aldrig varit gravida och 80 procent hos kvinnor som redan fött barn. Svampen kräver varken anpassning eller recept. Risker omfattar allergisk reaktion, toxiskt chocksyndrom och högre misslyckandefrekvens vid tidigare graviditeter.

Interna preventivmedel

Interna metoder omfattar spiral (IUD) och NuvaRing. Båda kräver undersökning och recept från vårdgivare.

• Spiral: Kopparspiralen saknar hormoner och är 99 procent effektiv, medan den hormonella spiralen med gestagen når upp till 99,8 procent. Risker inkluderar livmoderperforation, inflammation i bäckenorganen, ökad risk för ektopisk graviditet (utomkvedshavandeskap) samt kraftigare mensvärk och blödningar.
• NuvaRing: Är mer än 99 procent effektiv och kräver recept från vårdgivare. Biverkningarna liknar de för annan hormonell prevention.

Hormonell prevention

Hormonell prevention omfattar alla former av preventivpillerar, plåster och injektioner och kräver recept från vårdgivare. Rätt använd är metoden mer än 99 procent effektiv. Riskerna omfattar bland annat ökad frekvens av blodproppar, stroke, hjärtinfarkt, högt blodtryck, depression, migrän, viktuppgång samt vissa cancerformer.

Sterilisering

Både manlig och kvinnlig sterilisering är nästan 100 procent effektiv efter de första tre månaderna. Ingripandena är kirurgiska och bör betraktas som permanenta. Risker omfattar kirurgiska komplikationer och autoimmuna reaktioner. Fundera därför noga och diskutera alltid med din läkare innan du fattar ett så långvarigt beslut.

Oavsett vilken metod du överväger är det klokt att rådfråga din vårdcentral eller gynekolog. Tillsammans kan ni väga effektivitet, bekvämlighet och hälsorisker mot varandra och hitta den lösning som passar just din livssituation bäst.