Kall alkohol spelar en avgörande roll vid DNA-extraktion. Den används för att separera DNA ur vattenbaserade lösningar, vilket gör det möjligt att renframställa arvsmassan inför efterföljande genetiska analyser. Att tillsätta alkohol till en lösning som innehåller DNA är ett enkelt och effektivt sätt att få fram det rena DNA som krävs. Dessutom saktar de låga temperaturerna ner enzymer som annars riskerar att bryta ner DNA:t, vilket ger betydligt bättre extraktionsresultat.
För att kunna nå DNA:t måste cellväggarna förstöras. En extraktionsprocess som ska ge rent DNA måste avlägsna alla molekylära och kemiska komponenter från den vävnad som DNA:t hämtas från. De första stegen innebär så kallad lysning, det vill säga att cellerna sönderdelas. Detta kan åstadkommas med olika kemiska ämnen som angriper cellmembranen men skadar inte själva DNA:t. Alternativt kan cellerna sonikeras, homogeniseras eller mekaniskt krossas för att bryta ner membranen.
När cellväggarna har förstörts tillsätts ett detergens för att eliminera de fetter och oljor som bygger upp cellmembranen. Detergensen gör att fettet och oljorna löses upp i lösningen.
Proteiner och enzymer kan spjälkas genom att ett proteas tillsätts lösningen. Proteaser bryter ner proteinerna till mindre peptider och aminosyror, vilket hindrar dem från att kontaminera DNA-provet.
När kall alkohol tillsätts lösningen fälls DNA ut och klumpar ihop sig. DNA:t kan sedan samlas upp genom att provet centrifugeras och vätskelagret hälls av. Efter centrifugeringen bör DNA:t finnas som en liten synlig pellet i botten av centrifugröret.
För att uppnå maximal renhet tvättas DNA:t genom att det åter suspenderas i en kall alkohollösning och centrifugeras flera gånger om. De vanligaste alkoholerna som används för att fälla ut DNA är etanol och isopropanol. Resultatet blir ett mycket rent prov som klarar även de mest krävande DNA-analyserna.
Kall alkohol är alltså oumbärlig i slutskedet av DNA-extraktionen. Den gör att DNA-molekylerna fälls ut ur lösningen samtidigt som de skyddas från nedbrytande enzymer. Utan detta steg skulle det vara omöjligt att erhålla den höga renhet som krävs för pålitliga genetiska tester, exempelvis inom medicinsk diagnostik, rättsmedicin och släktskapsanalys.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online