Pässjuka Orchitis
- Inträffar hos 15–30 % av pubertetsnådda män med pässjuka (sällsynt före pubertet).
- Vanligtvis ensidig (70–90 %); bilateral 10–30 %.
- Debut: 4–8 dagar efter parotit; kan föregå eller ske utan parotit.
Sterilitetrisk
- Testikelatrofi: 30–50 % av drabbade testiklar.
- Klinisk sterilitet (azoospermi): Sällsynt – uppskattad <1 % av alla pässjukafall; ~10–15 % av bilateral orchitis fall.
- Subfertilitet (minskad antal/rörlighet): Mer vanlig, ofta tillfällig.
Mekanism
Viral invasion → seminiferösa tubulär inflammation, ödem, trycknekros → fibros. Leydigceller (testosteron) oftast oskadda.
Förebyggande
- MPR-vaccin: 2 doser (12–15 m, 4–6 å); 88 % effektivt mot pässjuka.
- Utbrott: Tredje dos rekommenderas för riskgrupper.
- Postexponering: Vaccin inte effektivt; immunoglobin ej indikerat.
Behandling
- Symptomatiskt: Skrotalt stöd, NSAID, kyla, vila.
- Kortikosteroider: Rutinmässigt inte rekommenderat; begränsade bevis.
- Spermiogram: Vid 3–6 månader efter återhämtning vid fertilitetsproblem.
Vaccination är den mest effektiva strategin för att förebygga pässjuka och dess reproduktiva komplikationer.
