Förstoppning i graviditet: Orsaker, säker lindra och varningssignaler

Förstoppning drabbas ~40 % av gravida kvinnor på grund av kombinerade fysiologiska och mekaniska faktorer.

Patofysiologi

• Progesteron: Glattmuskelavslappning → minskolon motilitet, ökad vattenabsorption.
• Mekanisk: Storlivmoderen komprimerar rectosigmoid.
• Hydrering: Ökad blodvolym → relativ intravaskulär utarmning om intag otillräckligt.
• Järntillskott: Järnsulfat/fumarat vanligtvis förstoppande.
• Minskat aktivitet: Illamående, trötthet, senare mekanisk begränsning.

Säker hantering (Stegvis)

1. Vätska: 2,5–3 L/dag (vatten, örtte, klara soppor).
2. Fiber: 25–30 g/dag (fullkorn, grönsaker, frukt, bönor, chia/linfrö) – öka gradvis.
3. Motion: Promenad 20–30 min/dag stimulerar motilitet.
4. Toalettvanor: Svar på drist; fotstöd (hockställning); regelbunden tid.
5. Bulklaxativa: Psyllium, metylcellulosa (säkra, inte absorberas).
6. Osmotiska laxativa: PEG 3350 (MiraLAX) – säkert, effektivt; laktulos.
7. Avföringsmjukgörare: Docusat natrium (begränsad evidens men brett använt).
8. Probiotika: Kan hjälpa (Lactobacillus, Bifidobacterium).

Undvik

• Stimulerande laxativa (senna, bisakodyl) – regelbunden användning; kan ge kramper, elektrolytrubbning.
• Mineralolja – aspireringsrisk, fettlösliga vitaminbrist.
• Klyster/suppositorier – rutinmässig användning.

Varningssignaler (Kontakta BM)

• Ingen avföring >3 dagar trots åtgärder.
• Allvarlig buk smärta, distension.
• Rektal blödning (hämorroider vanliga men utreda).
• Illamående/kränkning, oförmåga att släppa gaser (ileus misstanke).