Orbitröntgen använder joniserande strålning och undviks generellt under graviditet, särskilt första trimestern (organogenes, vecka 3–8), då fostret är mest strålningskänsligt. Risker inkluderar mikrocefali, tillväxthämning, och barndomsleukemi.
Om bildgivning är oundviklig
- Motivering: Endast om klinisk nytta överväger risk (t.ex. misstänkt orbitfraktur med inklammering)
- Optimering: Lägst dos teknik, kollimering, pulserad fluoroskopi om används
- Skydd: Blyförkläde med sköldkörtelskrage över buk/becken
- Dokumentation: Uppskattad fosterdos i mGy noteras i journal
Föredragna alternativ
- Ultraljud: Ingen strålning; bedömer globen integritet, retrobulbärt blödning
- MRI: Ingen joniserande strålning; överlägsen mjukvavsdetalj; undvik gadolinium om inte nödvändigt
- CT (om MRI kontraindikerat): Lägre dosprotokoll; fortfarande högre än röntgenfilm
Informera alltid radiologi om graviditetsstatus. En strålningsfysiker kan uppskatta fosterdos efter exponering.
