Vad är diagnostiska tester och vad används de till?

Diagnostiska tester är medicinska undersökningar som används för att avgöra om en viss sjukdom finns eller inte. Läkare beställer sådana tester för att upptäcka sjukdom i ett tidigt skede, ställa diagnos samt följa upp behandling och sjukdomsförlopp. Resultaten ger vårdpersonalen viktig information som ligger till grund för beslut om behandling.

Enligt American Heart Association delas diagnostiska tester in i invasiva och icke-invasiva metoder. Tester som kräver att slangar, endoskop eller nålar förs in i kroppen betraktas som invasiva.

Screening

Läkare kan beställa tester för att upptäcka sjukdom hos personer som inte känner sig sjuka, som ett förebyggande åtgärd. Syftet med screening är att identifiera sjukdom och påbörja behandling så tidigt som möjligt för att öka chansen till bot.

Diagnostiska tester används ofta för att screena efter vissa cancerformer. Exempel på vanliga screeningtester är:

• Mammografi – upptäcker bröstcancer hos kvinnor.
• Cellprovskontroll (Pap-test) – upptäcker förstadier till livmoderhalscancer.
• Koloskopi – används för att hitta cancerförändringar eller polyper i tjocktarmen. Detta är en invasiv undersökning eftersom den utförs med ett flexibelt endoskop.

Diagnos

Diagnostisk testning görs också för att bekräfta en diagnos hos patienter som redan har symtom. Målet är att ta reda på vilken sjukdom som orsakar besvären, så att rätt behandling kan ordineras.

Vanliga tester för att fastställa en diagnos inkluderar:

• Röntgen – för frakturer och luftvägssjukdomar.
• Urinanalys – vid misstanke om urinvägs- eller njurinfektion.
• Svalgodling – för att påvisa halsfluss orsakad av streptokocker.

Diagnostisk testning är särskilt värdefull när det gäller att identifiera exakt vilken mikroorganism som orsakat en infektion. Med den kunskapen kan läkaren förskriva det mest effektiva antibiotikumet.

Uppföljning av behandling

När en behandling har påbörjats är det viktigt att utvärdera hur effektiv den är. Syftet är att säkerställa att den ordinerade behandlingen fungerar som avsett. Om behandlingen inte ger önskad effekt, eller om den orsakar oacceptabla biverkningar, kan den justeras. Ett sätt att bedöma behandlingens effekt – till exempel vid läkemedelsbehandling – är att genomföra diagnostiska tester under behandlingens gång.

Övervakning av sjukdomstillstånd

Ett annat skäl till att diagnostiska tester utförs är att följa utvecklingen av vissa sjukdomar över tid.

Leverfunktionstester visar exempelvis om markörer för leverskada finns i blodet. Sådana tester är avgörande för att bedöma sjukdomsförloppet och behovet av ytterligare behandling vid sjukdomar som hepatit B och C, sicklecellanemi och levercancer.

Kreatinintest i urinen, som mäter njurfunktionen, används bland annat för att övervaka utvecklingen av muskeldystrofi och njursjukdom.