Enligt Sigmund Freud, psykoanalysens fader, är människan en varg gentemot andra människor. Det berömda latinska uttrycket Homo homini lupus kommer ursprungligen från den romerske komediförfattaren Plautus, men det var Freud som gjorde det till en central del av sin bild av människan. Citatet speglar hans djupt pessimistiska syn på mänsklig natur.
Uttrycket Homo homini lupus, som betyder ”människan är en varg för människan”, myntades av Plautus redan under antiken. Frasen återupptogs senare av filosofer som Thomas Hobbes i hans resonemang om människans natur utan samhällsordning. Freud själv citerade uttrycket i sitt verk Kultur och samhälle (Das Unbehagen in der Kultur, 1930), där han använde det för att beskriva den ständigt närvarande aggression som hotar mänsklighetens civilisation.
Freud menade att varje individ bär på primitiva, aggressiva drifter och begär. Dessa krafter är ofta omedvetna och ligger långt bortom vår medvetna kontroll. De hör hemma i detet – den del av psyket som drivs av instinktiva lustar och önskan om omedelbar tillfredsställelse. Enligt Freud kan denna aggression inte elimineras helt, utan högst kanaliseras och tämjas.
Den instinktiva aggressionen gör att relationer mellan människor, enligt Freud, är i grunden komplexa och spända. Konflikter, rivalitet och destruktivitet lurar alltid under ytan av civiliserat umgänge. Samtidigt bygger civilisationen enligt Freud just på detta: vi avstår från delar av våra drifter i utbyte mot trygghet och gemenskap – en kompromiss som aldrig blir helt problemfri.
För Freud var insikten om våra egna omedvetna krafter avgörande. Genom att förstå och bearbeta de primitiva drivkrafterna, exempelvis genom psykoanalys, kan individen lära sig kontrollera dem och skapa ett mer hälsosamt och givande samlevnad med andra. Människan behöver alltså inte förbli en varg – men hon bär ständigt på potentialen att bli en.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online