Begreppet "blått blod" har länge förknippats med adeln och samhällseliten. Men varifrån kommer denna idé egentligen, och finns det någon sanning bakom den?
Föreställningen om blått blod bland eliter är ett historiskt begrepp som har sitt ursprung i Spanien under 1500-talet. Det syftade på den aristokratiska klassens till synes ljusare hudton och synliga blåaktiga ådror, vilket man då ansåg vara ett tecken på ren herekomst.
Föreningen mellan blå ådror och hög status uppstod ur tron att den gamla kastilianska adeln inte hade blandat sitt blod med morernas eller judarnas under den moriska tiden i Spanien. Adeln ansågs därför äga "renare" blod än resten av befolkningen.
Trots sin långa historia vilar idén helt utan vetenskapligt stöd – det är rent av en social konstruktion. Blodets färg avgörs nämligen av hur mycket syre det bär på, inte av social status eller härstamning. Syrerikt blod ser rött ut, medan venerna kan framstå som blåaktiga genom huden.
Eliten har alltså bokstavligt talat inte blått blod. Uttrycket används istället bildligt för att beskriva deras privilegierade samhällsställning och upplevda överlägsenhet – en arvsmassa av status snarare än av biologi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online