Orsaker till hypermobilitet: från normal variation till sällsynta syndrom

Enligt Mayo Clinic uppstår ledbandshypermobilitet när en person kan röra sina leder utanför det normala rörelseomfånget. Hypermobilitet är vanligt förekommande hos barn och minskar ofta med åldern; i de flesta fall är det inte något att oroa sig för. Hos vissa individer kan dock överdriven rörlighet i lederna vara ett tecken på ett underliggande medicinskt tillstånd som kräver utredning.

Cleidokranial dysostos

Cleidokranial dysostos är en ärftlig genetisk sjukdom som nedärvs när en eller båda föräldrarna för vidare anlaget till sitt barn. Tillståndet ger avvikelser i skelettutvecklingen, framför allt i skallbenen och nyckelbenen. Ett typiskt symtom är lösa eller överrörliga leder.

Downs syndrom

Downs syndrom orsakar fysiska, utvecklingsrelaterade och kognitiva problem. Ett barn med Downs syndrom har tre kopior av kromosom 21, medan friska individer har två kopior. Överrörliga leder är ett av de vanliga symtomen vid syndromet.

Ehlers-Danlos syndrom

Ehlers-Danlos syndrom påverkar kroppens kollagen, det protein som ger styrka och elasticitet åt bindväven. Barn som föds med detta tillstånd kan ha hjärtproblem eller löpa risk för bristningar i inre organ. En karakteristisk egenskap hos personer med Ehlers-Danlos syndrom är just hypermobila leder.

Marfans syndrom

Marfans syndrom är en genetisk bindvävssjukdom som drabbar hela kroppens organ. Barn med Marfans syndrom växer ofta onormalt långa och smala extremiteter, eftersom de långa benen växer mer än normalt. Överrörlighet i lederna kan ibland förekomma som ett symtom på syndromet.

Morquios syndrom

Morquios syndrom är ytterligare en genetisk sjukdom som endast uppträder om båda föräldrarna bär på och för vidare anlaget. Vid detta tillstånd kan kroppen inte bryta ned långa kedjor av sockermolekyler, vilket leder till fysiska avvikelser – däribland överrörliga leder.

När bör man söka vård?

Om hypermobilitet åtföljs av smärta, återkommande vrickningar, trötthet eller andra symtom bör man kontakta vården för en bedömning. En läkare kan avgöra om den ökade rörligheten är en normal variant eller ett tecken på ett underliggande syndrom som behöver följas upp.