Spädbarns muskelutveckling sker cephalokaudalt, det vill säga från huvudet och neråt mot tårna. Först lär sig barnet kontrollera nackmusklerna, därefter ryggmusklerna. När barnet behärskar sina ryggmuskler kan det sitta, och utvecklingen fortsätter sedan nedåt mot benens muskulatur. Helheten ser ut så här: från sugreflexen till sittande och krypande, vidare till att rulla över, och till sist stående och gående.
Vid två månaders ålder har en primitiv muskelutveckling redan skett hos spädbarnet. Enkla reaktioner uppstår, exempelvis Babinski-reflexen, där tårna vecklar utåt när fotsulan retas. En annan enkel reaktion som brukar finnas vid denna ålder är palmarhandgreppet, där spädbarnet "griper" tag om en vuxens finger. Barnet kan lyfta och vrida huvudet när det ligger på rygg, men nacken är ännu inte stark nog att bära upp huvudet helt.
Vid tre till fyra månaders ålder har spädbarnet fått förbättrad ögonkontroll och kan följa ett föremåls rörelser med blicken. Barnet kan ännu inte fullt ut koordinera sina rörelser, men börjar aktivt göra försök. När det ligger på mage kan spädbarnet nu resa sig upp på armarna, och nackmusklerna är starka nog att stabilisera huvudet.
Vid fem till sex månaders ålder bör spädbarnet kunna sitta upprätt på egen hand i upp till 30 sekunder eller längre. Det kan nu greppa föremål med ett så kallat ulnar-palmar grepp, men använder ännu inte tummen i motsatt riktning (tumopposition). Muskulaturen i rygg och ben har utvecklats så pass att barnet kan rulla över från rygg till mage.
Mellan sex och nio månaders ålder kan krypandet börja. Med stöd bör spädbarnet kunna ta några korta steg. Vid den här tiden kan barnet också sitta utan stöd under betydligt längre perioder. Det lär sig att sätta sig ner från stående ställning och till och med dra sig upp till stående. Efter nio månader börjar spädbarnet balansera på egna ben och ta sina allra första steg.
Generellt sett är muskelutvecklingen identisk hos manliga och kvinnliga spädbarn. Det är först i puberteten som utvecklingen differentieras mellan könen. Däremot kan populations-, individuella och kulturella faktorer påverka tidpunkten för när olika motoriska milstolpar nås. Vissa studier visar en liten fördel för flickor när det gäller finmotorik, exempelvis artikulation med läppar och tunga. Flickspädbarn har dessutom något lösare ledband, vilket beror på förekomsten av kvinnliga hormoner.
Kom ihåg att varje barn utvecklas i sin egen takt. Mindre variationer i tidpunkten för dessa milstolpar är helt normala. Har du frågor eller funderingar kring ditt barns motoriska utveckling är barnavårdscentralen (BVC) alltid rätt instans att vända dig till.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online