Humant tillväxthormon (HGH) kan ges till barn som har svårt att växa. Orsaken till detta problem är oftast ett tillstånd som kallas pediatrisk tillväxthormonbrist, där barnets hypofys inte producerar tillräckliga mängder av det viktiga hormonet. I den här artikeln går vi igenom hur HGH-behandling fungerar, dess historia, användningsområden samt de biverkningar och risker som föräldrar bör känna till.
Ursprungligen måste humant tillväxthormon extraheras från avlidna personers hypofyskörtlar, vilket endast gav några få droppar åt gången, för att sedan injiceras i barnet. Denna metod visade sig dock farlig – vissa barn drabbades av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, en allvarlig neurologisk sjukdom som är släkt med den så kallade galna ko-sjukan.
I mitten av 1980-talet lyckades forskare framställa syntetiskt HGH i laboratorium, vilket dramatiskt minskade risken för smittoöverföring och gjorde behandlingen både säkrare och mer tillgänglig för barn i behov.
Humant tillväxthormon verkar genom två olika cykler i kroppen. I den direkta cykeln binder HGH direkt till sina målceller. I den indirekta cykeln omvandlar levern HGH till insulinliknande tillväxtfaktor typ 1 (IGF-1). Det är IGF-1 som är det ämne som i grunden stimulerar celltillväxt och därmed barnets längdtillväxt.
Pediatrisk tillväxthormonbrist är ett tillstånd där barnets egen hypofys antingen producerar mycket lite HGH eller ingen HGH alls. Utan behandling riskerar barnet att förbli betydligt kortare än sina jämnåriga.
Behandlingen består av injektioner av HGH, vanligtvis tre gånger i veckan upp till dagliga doser, och kan pågå under flera år. De första märkbara förändringarna i barnets tillväxt brukar synas inom tre till fyra månader efter behandlingsstart. Regelbundna uppföljningar hos barnläkare eller endokrinolog är viktiga för att anpassa dosen och övervaka utvecklingen.
Ett barn som behandlas med HGH kan uppleva biverkningar, bland annat:
Kontakta alltid behandlande läkare om biverkningarna blir besvärande eller inte avtar med tiden.
Humant tillväxthormon får under inga omständigheter ges till barn som växer normalt. Extremt höga nivåer av HGH i kroppen kan leda till allvarliga hälsoproblem. Barnets ben och organ kan växa onormalt, blodkärlen kan förhärda (ateroskleros), och tillstånd som diabetes och högt blodtryck kan utvecklas.
HGH-behandling ska därför alltid ske under noggrann medicinsk övervakning och endast efter en fastställd diagnos av tillväxthormonbrist. Självmedicinering eller användning av HGH utan läkares ordination innebär betydande hälsorisker.
Tillväxthormonbehandling kan göra enorm skillnad för barn med pediatrisk tillväxthormonbrist. Tack vare syntetiskt framställt HGH är behandlingen idag både säker och effektiv – förutsatt att den sker under professionell vård och med korrekt diagnos. Föräldrar som misstänker att deras barn växer onormalt långsamt bör kontakta barnavårdscentralen eller en barnläkare för utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online