Vi kommer alla i olika former och storlekar, men särskilt på senare tid, med allt större fokus på barnfetma, vill många ha en måttstock för vad som faktiskt är normalt. Här uppstår ofta en förvirring: normalt är inte samma sak som genomsnittligt. Genomsnittet är helt enkelt det som är typiskt för en viss åldersgrupp, medan det som är normalt varierar mycket mer från individ till individ.
När ett barn börjar förskoleklass eller första klass är det vanligtvis cirka 102 cm långt och väger mellan 17 och 19 kilo. Det finns givetvis variationer, men under de första sex skolåren liknar pojkar och flickor varandra mer än de skiljer sig åt när det gäller genomsnittsvärden.
När du läser en tillväxtkurva är det viktigaste att titta efter konsekvens över tid. Om ditt barn exempelvis ligger i den 70:e percentilen för vikt – alltså väger mer än 70 procent av sina jämnåriga – bör du även kontrollera var barnet ligger på längdskalan. Det är helt normalt att ett barn stannar kvar inom sina percentiler för både längd och vikt. Skillnaden mellan längd- och viktpersentilen bör dock inte överstiga cirka 10 procentenheter. Med andra ord: ligger ditt barn i den 70:e percentilen för vikt bör längden ligga någonstans mellan den 60:e och 80:e percentilen.
När barnen lämnar lågstadiet är de flesta cirka 132 cm långa och väger omkring 35–36 kilo.
I högstadieåldern börjar flickorna i regel växa snabbare än pojkarna. Vid starten av årskurs 6 är båda könen ungefär 132 cm långa, med en viktskillnad på endast 1–2 kilo emellan dem.
Under de följande åren ökar skillnaderna mellan könen och når sin topp. Den genomsnittliga flickan blir då cirka 4–5 kilo tyngre än sin manlige jämnåriga och upp till 12 cm längre – och detta räknat vid det genomsnittliga 50-percentilsmärket. Variationen kan dock vara hela 25 cm i längd och nästan 20 kilo i vikt och ändå vara helt normal, förutsatt att percentilerna följs konsekvent (till exempel 30:e percentilen för längd och 35:e percentilen för vikt).
Under de första gymnasiåren tenderar pojkarna att hinna ifatt flickorna. Vid 14–15 års ålder är både pojkar och flickor oftast minst 160 cm långa och väger minst 48 kilo.
Vid 15–16 års ålder är flickorna nästan färdigvuxna och brukar inte växa mer än någon enstaka centimeter till. Det är däremot helt normalt att pojkar i denna ålder får ökad aptit, växer flera centimeter och går upp flera kilo. Vid 17–18 års ålder är den normala och förväntade längden för en ung man mellan 170 och 183 cm, med en vikt på cirka 59–68 kilo. För flickor är det normalt att gå upp 4–7 kilo mellan 17 och 18 års ålder, men inte att växa ytterligare i längd.
Tillväxtkurvor är ett verktyg som enbart visar var ditt barn befinner sig i jämförelse med andra barn i samma ålder. Det viktigaste är att lära känna ditt eget barns individuella mönster. Under de två första levnadsåren sker många fluktuationer, men från två års ålder bör barnet konsekvent följa sin längd- och viktkurva.
Att plötsligt hamna utanför sitt tidigare mönster är en varningssignal på att något kan behöva åtgärdas – oavsett om det handlar om en sjukdom eller en förändring i livsstil. Kom ihåg att "normalt" kan spänna från högt till lågt och kort till långt, beroende på gener, miljö, näring och allmän hälsa. I Sverige följs barnens tillväxt regelbundet inom barnhälsovården (BVC) och skolhälsovården, så tveka inte att ta hjälp av dem om du är osäker.
Även om "normalt" är relativt finns det mycket du kan göra för att främja din childs längd- och viktutveckling. Barn som äter rekommenderade portioner av färska frukter och grönsaker, får i sig fullkorn och får gott om protein och kalcium från naturliga källor tenderar att må bättre och utvecklas väl.
Barn behöver dessutom minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag för att bibehålla god hälsa och förebygga sjukdomar som debuterar redan i barndomen, exempelvis typ 2-diabetes. En näringsrik kost fri från processad mat och raffinerat socker, i kombination med daglig motion, hjälper barnet naturligt att nå sin egen personliga norm för längd och vikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online