Förstoppning drabbas 20–30 % av äldre men är inte en oundviklig följd av åldrande. Dess multifaktoriella etiologi kräver en skräddarsydd, stegvis tillvägagångssätt.
Vanliga orsaker
- Lågt fiber- och vätskeintag
- Minskrörelse och sarkopeni
- Läkemedel: opioider, anticholinergika, kalciumkanalblockerare, järn, aluminium/kalcium antacida, diuretika, antidepressiva (TCA, SSRI), antipsykotika
- Komorbiditet: hypotyreos, Parkinsons sjukdom, diabetes, CKD, depression
- Beckbottensdyssynergi
Stegvis hantering
- Livsstil: Fiber 25–30 g/dag (öka gradvis), vätska 1,5–2 L/dag, schemalagd toalettbesök (postprandial), rörelse.
- Läkemedelsgenomgång: Avsätt förstoppande läkemedel; byt till alternativ.
- Osmotiska laxativa (förstahandsval): PEG 3350 17 g/dag (säkert, effektivt, icke-vänjande). Lactulos (kan ge gasbildning).
- Stimulerande laxativa (tillägg): Senna, bisakodyl — kortvarig eller räddningsanvändning endast.
- Sekretagoger: Linaklotid, plekanatid (för IBS-C/kronisk idiopatisk förstoppning).
- Prokinetika: Prukaloprid (kronisk idiopatisk förstoppning).
- Räddning vid impaktion: Klyster (krannvatten, fosfat), supposterier (bisakodyl, glyerin).
Prevention
- Daglig fiber + vätska + rörelse
- Avföringsdagbok
- Årlig läkemedelsuppföljning
Nyckelpoäng
Förstoppning hos äldre är hanterbar: optimera fiber/vätska/rörelse, granska läkemedel, använd PEG som förstahands kronisk laxativ, eskalera stegvis. Undvik kroniskt beroende av stimulerande laxativa.
