Under de senaste decennierna har uppmärksamheten kring hur alkohol, droger och undernäring påverkar ett ofött barns utveckling ökat markant. Forskningen kring fosterhjärnans utveckling har dessutom haft ett kraftigt uppsving sedan andra hälften av 1900-talet. Även om vissa riskfaktorer är välkända bland allmänheten finns det flera som är mindre kända. Genom att öka medvetenheten om dessa faktorer kan blivande föräldrar säkerställa en bättre prenatal vård och ge barnet bästa möjliga start i livet.
Effekterna av vitamin- och mineralbrist på fosterhjärnans utveckling har studerats i många forskningsprojekt. En artikel av G. Robert DeLong i American Journal of Clinical Nutrition lyfter fram folsyrans och zinkens roll vid förebyggande av neuralrörsdefekter, till exempel spina bifida. Enligt DeLong ligger både genetiska och miljömässiga brister bakom dessa missbildningar. Han betonar därför vikten av att kvinnor tar multivitamintillskott under graviditeten för att minska risken för sådana hjärnskador.
Dokosahexaensyra (DHA) är en fettsyra som finns i alla celler i människokroppen och som är avgörande för hjärnans utveckling. Eftersom DHA är svårt att få i sig via kosten och saknas i de flesta graviditetstillskott ligger intaget hos gravida ofta under rekommenderade nivåer. Nivåerna kan höjas genom att äta fet fisk från kalla vatten, såsom kolja och torsk. Med tanke på kvicksilverhalterna i vissa fiskar bör du alltid rådfråga din läkare innan du konsumerar fisk under graviditeten. Forskare föreslår även att tillskott framställda från marina alger kan höja den blivande moderns DHA-nivåer – vilket ger samma fördelar utan att behöva äta fisk.
Studier visar att en normal sköldkörtelfunktion är kritisk för hjärnans utveckling. Fostret använder både de hormoner som produceras av sin egen sköldkörtel och de som överförs från modern. Vid hormonbrist hämmas hjärnans tillväxt. Om barnet lider av medfödd hypotyreos kan moderns sköldkörtelhormoner ofta säkerställa en normal hjärnutveckling i livmodern, men om tillståndet lämnas obehandlat efter födseln uppstår bestående intellektuell funktionsnedsättning. Om modern inte får i sig tillräckligt med jod drabbas både hon och hennes ofödda barn av nedsatt sköldkörtelfunktion. Jodtillskott kan förebygga denna typ av utvecklingsstörning.
Det råder debatt om huruvida fosterhjärnans kognitiva utveckling påverkas av regelbunden exponering för vissa ljud, exempelvis moderns röst. En studie som refereras i en översikt av Rhawn Joseph, doktor vid Brain Research Laboratory, tyder på att repetitiva ljud riktade mot fostret upp till sex veckor före terminen resulterade i grundläggande kognitiv aktivitet. Andra studier menar dock att detta endast är en reflexmässig respons och inte ett bevis på att fosterhjärnan faktiskt har förmåga att lära sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online