Föräldrar kontrollerar ofta sitt barns avföring noggrant för att försäkra sig om att både färg och konsistens är normala. Att upptäcka blod i avföringen räcker gott för att skrämma vilken förälder som helst, men det betyder inte alltid att det finns en allvarlig sjukdom bakom. Enligt Dr. Jim Sears, legitimerad läkare, passerar nästan alla spädbarn minst en blodig avföring under sin tid som spädbarn. Ibland kan blodig avföring dock bero på ett allvarligt underliggande tillstånd som måste undersökas av barnläkare snarast för att förebygga allvarliga komplikationer.
I många fall beror blodig avföring på så kallad allergisk kolit, ett tillstånd som orsakas av intolerans mot laktos eller proteiner i bröstmjölken eller i den modersmjölksersättning som barnet får. Barn med allergisk kolit har ofta ljusröda blodstrimmor i avföringen. Både ammade barn och barn som får ersättning kan drabbas av tillståndet.
Invagination är en relativt vanlig orsak till blodig avföring hos spädbarn och utvecklas ofta i samband med att barnet börjar introduceras till fast föda. Enligt Carol Miller, barnläkare vid University of California, San Francisco, ger tillståndet kolikliknande smärta i vågor som successivt ökar i både frekvens och intensitet.
Vid invagination glider en del av tarmen in i en annan del, vilket gör att tarmen blir inflammerad och svullen. Detta leder till blockering och kan i värsta fall även göra att tarmen spricker. Tillståndet kan leda till att tarvvävnad dör och ger ofta upphov till mörkröd, geléaktig avföring som kan innehålla sleim.
Barn med invagination kan dessutom verka svettiga och slöa, visa tecken på uttorkning och ha en uppblåst mage där en korvliknande massa kan kännas i övre mitten eller högra delen av buken.
Enligt Annie Stine från Babycenters medicinska rådgivningspanel kommer barnläkaren att bekräfta diagnosen med hjälp av ultraljud, datortomografi (CT) eller specialiserade röntgenundersökningar om invagination misstänks. När bilddiagnostiken bekräftat diagnosen försöker en radiolog vanligtvis föra tarmarna tillbaka på plats med hjälp av ett barium- eller luftklysma.
Om barnets tarm har skadats till följd av tillståndet krävs kirurgi för att åtgärda blockeringen. Vid kraftig blockering kan mindre delar av tarmen behöva tas bort operativt.
Järnpreparat och järnhaltiga läkemedel kan göra att barnets avföring ser mörk eller blodig ut. Denna effekt försvinner normalt när behandlingen avslutats. Även drycker och livsmedel som innehåller röda färgämnen kan ge avföringen en röd, blodliknande farg helt utan att något allvarligt tillstånd ligger bakom.
Barn som har blodig avföring på grund av allergisk kolit bör behandlas och övervakas av barnläkare. Det gäller i synnerhet barn som även drabbas av buksmärtor, kräkningar eller sämre viktökning till följd av tillståndet. Kontakta alltid vården om du är osäker, särskilt om barnet samtidigt verkar slött, kräker eller visar tydliga tecken på smärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online