Körtelfeber – i USA ofta kallad "mono" – är ökänt för att drabba tonåringar. Extrem trötthet, ont i halsen och en känsla av att bli förkyld eller få influensa – det är verkligen ingen dans på rosor. Men kan din baby också drabbas? Hur smittar sjukdomen, och är den farlig? Här är vad varje förälder bör veta.
Körtelfeber, även kallad infektiös mononukleos eller i folkmun "kysjukan", orsakas av ett virus i herpesgruppen – det så kallade Epstein-Barr-viruset. Sjukdomen är extremt vanlig, och många bär på viruset utan att någonsin få symtom eller ens veta om att de är smittade.
Vem som helst kan drabbas av körtelfeber, men sjukdomen är betydligt vanligare bland tonåringar och vuxna än bland små barn. Smittan överförs via saliv, vilket förklarar varför den ibland kallas "kysjukan". En kyss är ett vanligt smittsätt, men viruset kan också spridas om någon hostar eller nyser nära ditt barn.
En ammande mamma som redan har haft sjukdomen och därmed är immun kan överföra sina antikroppar till barnet så länge amningen pågår. Skyddet försvinner dock kort efter att amningen upphör, och då blir barnet mottagligt för smitta. Eftersom smittade personer bär på viruset i kroppen räcker det med en enda kyss från mamman för att föra sjukdomen vidare.
Symtomen på körtelfeber ser ofta annorlunda ut hos spädbarn och småbarn än hos tonåringar och vuxna. Många barn får inga symtom alls, eller så förväxlas symtomen med en vanlig förkylning eller influensa.
Spädbarn kan ha lätt feber och vara lite tröttare än vanligt. De kan äta mindre eller ha en lindrig hosta och snuva. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är körtelfeber hos spädbarn oftast "omöjlig att skilja från andra lindriga och kortvariga sjukdomar i barndomen".
Det är ovanligt att spädbarn diagnostiseras med körtelfeber, eftersom symtomen är så milda och liknar dem vid många andra sjukdomar. Om sjukdomen ändå misstänks – till exempel om någon annan i hushållet har insjuknat – kan ett blodprov tas för att bekräfta diagnosen.
Behandling behövs sällan, inte ens hos vuxna med tydligare symtom. Antibiotika hjälper inte mot körtelfeber eftersom sjukdomen orsakas av ett virus, men de kan ges om en bakteriell sekundärinfektion uppstår. Spädbarn återhämtar sig vanligtvis helt inom fyra veckor.
Inkubationstiden för körtelfeber är cirka sex veckor, vilket innebär att det kan dröja så länge från smittotillfället tills eventuella symtom visar sig.
Även om körtelfeber sällan är farligt för spädbarn bör du kontakta BVC eller vårdcentralen om ditt barn har hög feber, vägrar äta, verkar onormalt slö eller inte verkar må bättre efter några dagar. Vid osäkerhet är det alltid bäst att söka professionell bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online