Många vuxna har erfarenhet av smärtan och obehaget som halsbränna kan medföra. Men visste du att även ditt barn kan drabbas av samma besvär? Och om barnet dessutom har astma kan sura uppstötningar – medicinskt kallad gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) – förvärra astmasymtomen. Därför är det viktigt att ta reda på om GERD finns hos ditt barn och om den utlöser astmaanfallen.
När ditt barn äter stannar normalt syran som bryter ner maten kvar i magen. Syran hålls tillbaka av en klaff vid nedre delen av matstrupen – röret som leder från munnen till magen. Men när denna klaff inte fungerar som den ska kan magsyra tränga upp i matstrupen och orsaka symtom på GERD, samt irritera barnets luftvägar.
Astma kan ge pipande andning, andnöd, tryck över bröstet eller en kronisk hosta (så kallad hostvariantastma). Om barnet samtidigt har GERD kan syran som tränger upp i matstrupen göra att ångor når lungorna och irriterar nervändingarna i luftvägarna, vilket kan utlösa ett astmaanfall. Vuxna med både astma och GERD kan uppleva samma symtom. Mer än 75 procent av alla med astma har GERD, och personer med astma drabbas dubbelt så ofta av GERD som de utan astma. GERD är alltså en vanlig utlösare av astmaanfall hos både barn och vuxna. När GERD behandlas minskar i de flesta fall även astmabesvären.
De flesta barn märker inte själva när GERD finns och kan inte berätta vad de känner. Det är därför upp till dig som förälder att noga uppmärksamma barnets symtom. Tecken på att ett barn med astma har GERD kan vara heshet i rösten eller en hosta som fortsätter efter måltiderna. Din läkare kan föreslå olika undersökningar eller provbehandlingar med läkemedel för att avgöra om GERD föreligger. Det kan handla om röntgenundersökningar och andra diagnostiska tester för att studera magen och bedöma hur mycket syra som tränger upp i matstrupen. Läkaren kan misstänka GERD om barnet får astmasymtom efter måltider, efter att ha lagt sig, eller om symtomen inte lindras trots ordinerade mediciner.
Läkaren kan föreslå att barnet tar Mylicon eller Gaviscon för att minska gasbildningen i magen, antacida som Maalox, histaminblockerare som Pepcid eller Zantac, eller protonpumpshämmare som Nexium, Prilosec eller Prevacid. Alla dessa har visat sig vara effektiva och säkra när de används enligt läkarens ordination.
För en dagbok över barnets astmasymtom och anteckna vilka besvär som uppstår, särskilt efter måltider. En matdagbok kan också hjälpa till att avgöra om vissa livsmedel utlöser GERD. Höj huvudänden på barnets säng så att det sura innehållet inte rinner tillbaka upp i matstrupen, och låt barnet hålla sig upprätt i två timmar efter att ha ätit. Ge också barnet mindre men fler måltider i stället för stora portioner, som fyller magen och belastar magmunnen – klaffen som håller kvar syrainnehållet i magen. Följ alltid den astmaplan och medicinplan som barnets läkare har tagit fram.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online