Tecken på influensa kan vara svåra att upptäcka hos spädbarn. Förkylningar och andra virussjukdomar orsakar ofta symtom som liknar influensan, exempelvis slöhet eller nedsatt aptit. Risken att ditt barn smittas är störst under influensasäsongen, som vanligtvis pågår från oktober till februari. Genom att lära dig vad du ska hålla utkik efter kan du se till att ditt barn får rätt vård vid denna vanliga sjukdom.
Amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) uppskattar att influensan varje år leder till att över 20 000 barn under fem års ålder behöver vårdas på sjukhus. Barn i denna åldersgrupp löper hög risk att drabbas av influensarelaterade komplikationer, bland annat lunginflammation, bihåleproblem, vätskebrist, öroninflammation samt en hjärninflammation som kallas encefalopati.
Influensan kan dessutom förvärra kroniska sjukdomar som astma eller hjärtsjukdom. Spädbarn under sex månader är mest utsatta, eftersom de är för unga för att vaccineras och inte heller tål antivirala läkemedel mot influensa.
Influensan överförs via luftvägar, till exempel vid hostning eller nysning. Smittade droppar förs genom luften och andas in av personer i närheten – dropparna kan färdas minst en meter. En smittad person kan föra vidare viruset redan en dag innan symtomen visar sig och förblir smittsam i upp till fem dagar.
Personer med endast lindriga symtom kanske inte ens inser att de har influensan och därmed ovetandes utsätter andra för smitta. Viruset sprids därför snabbt på platser som förskolor och skolor.
Se upp för typiska influensasymtom som plötslig feber på minst 38,3 grader, frossa och trötthet, följt av torrhosta eller rinnande näsa – särskilt under influensasäsongen. Hosta eller täppt näsa som uppstår före febern tyder oftast på en vanlig förkylning.
Kontrollera också om ditt barn har svullna körtlar och ont i halsen, vilket kan ingå i sjukdomsbilden. Andra möjliga symtom är kräkningar, diarré, ovanlig irritabilitet eller magont.
Kontakta alltid barnläkaren om ditt barn:
Den mest effektiva vården för spädbarn med influensa består av gott om vila och vätska. Erbjud mat eller amning oftare än vanligt för att säkerställa att barnet får i sig tillräckligt med vätskor. Om barnet äter fast föda kan buljong eller soppa hjälpa till att lindra en täppt näsa.
Barnläkaren kan rekommendera paracetamol anpassat för spädbarn för att lindra obehag. Vid öroninflammation, bakteriell infektion eller bronkit kan antibiotika behövas som kompletterande behandling.
Influensasymtomen bör börja avta inom tre till fem dagar, men det kan ta upp till två veckor innan barnet helt återhämtat sig.
Är ditt barn minst sex månader gammalt bör hen vaccinera sig mot influensa varje år, särskilt om barnet har en kronisk sjukdom som diabetes, ett försvagat immunförsvar eller svår blodbrist (anemi).
Vaccinets effekt beror på hur väl det matchar den aktuella influensastammen och på barnets allmänna hälsa – friskare barn får ett bättre skydd. Smittas barnet ändå av influensan trots vaccination blir sjukdomsförloppet oftast milt.
För att ytterligare minska risken för smitta bör alla familjemedlemmar från sex månaders ålder vaccinera sig, framför allt om barnet ännu är för ungt för att själv kunna vaccineras.
Tvätta ditt barns händer och dina egna ofta med varmt vatten och tvål, och se till att övriga familjemedlemmar gör detsamma för att stoppa spridningen av virus. Håll ditt barn borta från personer som visar tecken på sjukdom.
Har du själv influensa bör du använda munskydd när du vistas nära ditt barn. Täck alltid över mun och näsa när du nyser eller hostar, och glöm inte att tvätta händerna efteråt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online