Det är oroande när din bebis plötsligt vägrar äta eller äter betydligt mindre än vanligt. Ofta finns det en förklarlig orsak bakom matvägran, och i de flesta fall är problemet tillfälligt. Här går vi igenom nio vanliga orsaker till att bebisar får svårt att äta – och vad du kan göra åt det.
Tandning kan orsaka smärta och inflammation i tandköttet, vilket gör det obehagligt för bebisen att äta. Många barn blir griniga under måltiden, gråter eller vägrar ta bröstet eller flaskan. Att kylda tuggbitar eller en kall, fuktig trasa att bita på kan lindra besvären.
En öroninflammation kan ge upphov till smärta som förvärras vid sug och sväljning. Bebisen kan dra sig undan från bröstet eller flaskan och ha svårt att suga ordentligt. Om ditt barn dessutom verkar ha ont, drar i öronen eller har feber bör du kontakta vården.
Vid reflux rinner magsäckens innehåll upp i matstrupen, vilket ger en svidande känsla och obehag. Det kan göra det smärtsamt att äta och leda till att bebisen gråter eller blir orolig under matningen. Prata med barnsjuksköterska eller läkare om du misstänker reflux, särskilt om bebisen ofta kräks eller inte går upp i vikt.
Förstoppning kan orsaka buksmärta och obehag som gör att bebisen tappar matlusten. Typiska tecken är hårda, oregelbundna avföringar och att barnet gråter eller anstränger sig vid toalettbesöket. Se till att bebisen får tillräckligt med vätska och rådfråga vården om problemet kvarstår.
När bebisen är sjuk – till exempel med förkylning, virusinfektion eller magbesvär – minskar ofta aptiten naturligt. Barnet kanske inte vill äta alls, eller också kräks det eller har diarré. Fokusera på vätskeintaget och kontakta vården om bebisen inte vill dricka, verkar slö eller visar andra symtom.
Bebisar låter sig lätt störas under matningen. Höga ljud, starkt ljus, tv:n eller andra personer i rummet kan få barnet att tappa fokus på maten. Skapa en lugn och avskild miljö vid matningstillfällena, särskilt när bebisen är nyfiken och lättledad.
Muntröst är en svampinfektion som ger vita beläggningar eller sår på tungan och insidan av kinderna. Det kan göra ont att äta, och bebisen kan vägra bröstet eller flaskan. Kontakta vården för diagnos och behandling – infektionen är vanlig och brukar gå att behandla effektivt.
Vissa medicinska tillstånd, såsom födoämnesallergier, blodbrist (anemi) och cystisk fibros, kan orsaka ätsvårigheter. Barn med dessa tillstånd kan ha svårt att gå upp i vikt och behöva särskilda utfodringsmetoder. Om du misstänker att något sådant ligger bakom, sök hjälp hos barnavårdscentralen eller en läkare.
Vissa bebisar är helt enkelt kräsna och vägrar vissa livsmedel eller att äta vid vissa tidpunkter. Det kan vara frustrerande, men tålamod är nyckeln. Tvinga aldrig barnet att äta – fortsätt istället erbjuda olika livsmedel i lugn tempo, och kom ihåg att smakvanor utvecklas gradvis över tid.
Kontakta barnavårdscentralen eller din läkare om du är orolig för ditt barns matvanor, om bebisen inte går upp i vikt som förväntat, verkar dehydrerad, har feber eller om matvägrarna varar i flera dagar. Vården kan hjälpa dig att hitta orsaken och ge konkreta råd för att förbättra ditt barns ätande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online